Europeiska investeringsbanken
Skriftlig fråga 2001/02:1286 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-03
- Anmäld
- 2002-06-11
- Besvarad
- 2002-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 juni
Fråga 2001/02:1286
av Yvonne Ruwaida (mp) till finansminister Bosse Ringholm om Europeiska investeringsbankenEuropeiska investeringsbanken, EIB, hanterar stora summor pengar som går till projekt med offentligt stöd både inom och utanför EU. Bankens utlåning på ca 40 miljarder euro per år går till projekt som motsvarar ca 6 % av EU:s totala investeringar. Det är därför viktigt att EIB:s pengar används på ett sätt som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.
Jag välkomnar mycket av det som finansministern sagt i sitt svar på en tidigare fråga, men önskar ett klargörande.
Om banken finansierar en kapitalhöjning genom egna medel, kan detta innebära att medel som annars hade kunnat betalas tillbaka till ägarna (medlemsstaterna) stannar kvar i bankens verksamhet. Om medlemsstaterna lämnar en utökad garanti till banken, kan detta påverka medlemsstaternas finanser indirekt, t.ex. genom att medlemsstater själva får betala mer för sina egna lån om den egna kreditvärdigheten påverkas. När banken ökar sin utlåning till projekt i Sverige med statlig garanti, direkt eller indirekt (t.ex. genom statliga verk), kan detta också få konsekvenser för statens finanser.
Jag vill fråga finansminister Bosse Ringholm:
Vad avser ministern att göra för att få ökad precision och transparens kring effekterna på statens finanser av en kapitalhöjning och utökad låneverksamhet för EIB?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1286 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
den 11 juni
Svar på fråga 2001/02:1286 om Europeiska investeringsbanken
Finansminister Bosse Ringholm
Yvonne Ruwaida har frågat mig vad jag avser att göra för att få ökad precision och transparens kring effekterna på statens finanser av en kapitalhöjning och utökad låneverksamhet för EIB.
EIB guvernörsstyrelse fattade den 4 juni beslut om en kapitalhöjning. Jag stödde detta beslut under villkoret att utlåningen i större utsträckning ger ett tydligt mervärde. Jag fick gehör för detta villkor bland övriga guvernörer. Ytterligare ett villkor är att kapitalhöjningen finansieras internt, dvs. utan tillskott av kapital från medlemsländerna. Ett av de viktigaste skälen för kapitalhöjningen är de snabbt växande lånebehoven som finns i kandidatländerna och strävan att påskynda dessa länders integration med EU.
EIB:s låneverksamhet innebär ett litet risktagande för medlemsländerna och detsamma kommer att gälla efter den utökning av långivningen som kapitalhöjningen möjliggör. Anledningen till detta är att låneverksamheten generellt är utsatt för en mycket rigorös kreditprövning samt att banken är en s.k. prioriterad fordringsägare. Jag vill mena att EIB:s risktagande är mindre än den hos andra motsvarande multilaterala finansinstitutioner. Långivningen inom unionen avser normalt projekt eller företag med mycket hög kreditvärdighet. Som regel backas lånen också upp av betalningssäkerheter från större banker eller andra institutioner med hög trovärdighet. Förutom en del av långivningen till kandidatländerna, backas alla lån till tredje land upp av en i praktiken hundraprocentig garanti från gemenskapsbudgeten. Omfattningen av tredjelandsutlåningen bestäms genom politiska beslut i Europeiska rådet och säkras av särskilda budgetavsättningar. Den externa utlåningen påverkar således bankens egen kapitalbas endast marginellt. Vidare är tredjelandsutlåningen utsatt för samma hårda kreditprövning som utlåningen inom unionen. Det är snarast så att EIB @ enligt mitt förmenande @ bör titta på möjligheterna att bli mer riskvillig i sin utlåningsverksamhet än den är i dag.
De direkta effekterna på statsfinanserna av det ökade garantiåtagandet är marginella. Det är riktigt att kapitalhöjningen har en alternativkostnad i den meningen att medlemsländerna går miste om en möjlig återbäring. Enligt beslut tidigare år har en del av vinsten återförts till ägarländerna @ detta har också kommit den svenska statsbudgeten till del. Medlemsländerna har dock bedömt att det ger mer att använda bankens vinst för att delfinansiera kapitalhöjningen.
Statens garantiåtaganden i internationella finansiella organisationer som Sverige är medlem i redovisas i statsbudgeten. På grund av EIB:s mycket goda kreditvärdighet bedöms det inte vara nödvändigt med särskilda riskavsättningar för detta garantiåtagande. Jag vill påstå att det finns god precision och transparens i den redovisningen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.