Europeiska investeringsbanken
Skriftlig fråga 2001/02:1283 av Wetterstrand, Maria (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-03
- Anmäld
- 2002-06-11
- Besvarad
- 2002-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1283
av Maria Wetterstrand (mp) till finansminister Bosse Ringholm om Europeiska investeringsbankenEuropeiska investeringsbanken, EIB, hanterar stora summor pengar som går till projekt med offentligt stöd både inom och utanför EU. Bankens utlåning på ca 40 miljarder euro per år går till projekt som motsvarar ca 6 % av EU:s totala investeringar. Det är därför viktigt att EIB:s pengar används på ett sätt som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.
I sitt svar på en fråga från Yvonne Ruwaida har finansministern sagt att Sverige, både i det löpande styrelsearbetet och på annat sätt verkar för att EIB:s projekt ska få en tydligare miljöprofil, och att detta konkret innebär "att Sverige bl.a. bevakar att projekten ger ett tydligare mervärde ur miljösynpunkt". Sveriges styrelserepresentanter har andra, tunga arbetsuppgifter och de är baserade hemma och inte där banken har sitt säte. Enligt Regeringskansliets telefonkatalog har Finansdepartementet en tjänsteman i Sverige som arbetar med EIB, men denna handläggare arbetar också med EIF, TEN, lånegarantifonden, Euroatom, EU/SMF-stöd, korruptionsbekämpning, FN-frågor, WTO och GEF. Finansministern har sagt att Sverige verkar för att EIB ska stärka sin miljökompetens.
Jag vill fråga finansminister Bosse Ringholm:
Vad avser ministern att göra för att stärka Sveriges möjligheter att bevaka att miljöhänsyn, öppenhet och folkligt deltagande i besluten om EIB:s projekt ökar?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1283 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
den 11 juni
Svar på fråga 2001/02:1283 om Europeiska investeringsbanken
Finansminister Bosse Ringholm
Maria Wetterstrand har frågat mig vad jag avser att göra för att stärka Sveriges möjligheter att bevaka att miljöhänsyn, öppenhet och folkligt deltagande i besluten om EIB:s projekt ökar.
Sveriges huvudsakliga prioriteringar för EIB:s långivning är att verksamheten ska styras mot projekt som är mer miljöinriktade, som underlättar utvidgningen, bidrar till regional utveckling och ökar konkurrenskraften i EU. Samtidigt bör banken visa en större öppenhet om sin verksamhet gentemot omvärlden. Detta budskap framförde jag nu senast vid bankens årliga guvernörsmöte som hölls den 4 juni. Guvernörsrådet fattade också beslut om en kapitalhöjning villkorat av att mervärdet i bankens utlåning stärks. Detta krav drev jag mycket hårt. Prioriterade verksamhetsområden kommer sålunda att få ett större utrymme i EIB:s långivning. Förhoppningen är att bl.a. bankens miljöprofil därmed kommer att stärkas.
För samtliga projekt med potentiellt betydande miljökonsekvenser ska det göras en miljökonsekvensbeskrivning. Såväl nationell miljölagstiftning som EU:s regelverk på miljöområdet måste följas. Det är bankens egna regler som säger detta. I vissa fall kan man fatta beslut om finansiering av ett projekt innan miljökonsekvensbeskrivningen är färdig. Det förutsätter dock att miljökonsekvenserna av projektet bedöms vara av mindre omfattning. Samtidigt villkoras utbetalningen till att det finns en fullgod beskrivning i ett senare skede.
Miljökonsekvensbeskrivningar är beslutsunderlag och offentliggörs normalt inte före beslut. EIB har inte sådana förfaranden som t.ex. Världsbanken med breda konsultationer med berörda människor innan beslut fattas. Regeringarna ansvarar för fattade beslut och berörda bör i första hand vända sig till dem. Jag anser att banken bör var mer öppen med miljökonsekvensbeskrivningar än vad som är fallet i dag. De bör föreläggas styrelsen före beslut vilket är en fråga som drivits av vår styrelserepresentant.
Vidare har företrädare för regeringen, ansvariga tjänstemän på departementet och från EIB medverkat vid konsultationer och diskussioner med riksdagsledamöter och representanter för ideella organisationer om frågor gällande bankens verksamhet. Ett antal sådana möten har hållits under senare år.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

