Europeiska investeringsbanken
Skriftlig fråga 2001/02:1282 av Andreasson, Kia (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-03
- Anmäld
- 2002-06-11
- Besvarad
- 2002-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1282
av Kia Andreasson (mp) till finansminister Bosse Ringholm om Europeiska investeringsbankenEuropeiska investeringsbanken (EIB) hanterar stora summor pengar som går till projekt med offentligt stöd både inom och utanför EU. Bankens utlåning på ca 40 miljarder euro per år går till projekt som motsvarar ca 6 % av EU:s totala investeringar. Det är därför viktigt att EIB:s pengar används på ett sätt som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.
Jag välkomnar mycket av det som finansministern sagt i sitt svar på en fråga från Yvonne Ruwaida, men önskar ett klargörande.
En ansenlig och växande andel av EIB:s utlåning går till projekt utanför EU. Där demokratiska traditioner och institutioner är svaga finns en stor frestelse att kringgå miljöhänsyn och demokratiska beslutsformer där extern finansiering finns tillgänglig för stora infrastrukturprojekt. EIB saknar en egen tydlig policy på viktiga områden.
Jag vill fråga finansminister Bosse Ringholm:
Vad avser ministern att göra för att säkerställa att projekt som EIB finansierar utanför EU uppfyller åtminstone EU:s krav på miljöområdet?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1282 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 2001/02:1282 om Europeiska investeringsbanken
Finansminister Bosse Ringholm
Kia Andreasson har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att projekt som EIB finansierar utanför EU uppfyller åtminstone EU:s krav på miljöområdet.
Sverige driver hårt att EIB:s långivning borde ge ett större mervärde än vad den gör i dag. Vi vill särskilt se projekt som främjar god miljö, underlättar utvidgningen, bidrar till regional utveckling, befrämjar utvecklingen i tredje land och ökar konkurrenskraften i EU. Dessa krav framförde jag bl.a. i samband med att bankens guvernörsråd tog beslut om kapitalökning vid sitt möte den 4 juni.
Banken har skyldighet att bedöma miljöeffekterna av varje projekt som förslås få finansiering. I bedömningen ingår bl.a. att bestämma effekten på miljön när nödvändiga åtgärder har vidtagits, kvaliteten i den miljökonsekvensanalys som görs samt projektledningens förmåga och intresse att hantera miljöfrågor. När det gäller projekt inom unionen och i kandidatländerna kan jag bekräfta att banken måste följa dels EU:s eget regelverk på miljöområdet, dels den nationella miljölagstiftningen. Vid utlåning till tredje land är det i första hand nationell miljölagstiftning som är styrande. EU:s lagstiftning avseende miljöhänsyn används också som vägledning. Banken tillämpar i dessa fall också internationell praxis, inte minst från andra internationella finansiella institutioner.
Jag kan hålla med om att det kan finnas en risk att man tummar på miljöhänsynen i tredje land om den nationella lagstiftningen är svag. I sådana fall är det särskilt viktigt att man följer EU:s lagstiftning och annan internationell praxis. Det är styrelsens roll att se till detta och Sverige håller här en hög profil.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.