europeisk strafflag
Skriftlig fråga 1997/98:286 av Andreasson, Kia (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-12-22
- Anmäld
- 1998-01-07
- Besvarad
- 1998-01-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Inom EU har, särskilt i det arbete som bedrivs inom ramen för den s.k. tredje pelaren, frågor tagits upp som mera allmänt syftar till att på olika sätt öka möjligheterna till samverkan på det rättsliga området. Detta gäller även inom straffrättens område. I länder som Frankrike, Tyskland, Holland och Belgien arbetar man för ett europeiskt rättsligt område med samma straffrättsliga regler i alla EU:s medlemsländer. Kommissionen har t.o.m. finansierat projekt där försök har gjorts att skriva en europeisk strafflag. Frågan är vilken inställning den svenska regeringen har till en harmonisering av strafflagstiftningen. I Finans-Tidningen torsdagen den 11 december detta år uttalade sig kanslirådet Jan R Olsson bl.a. följande: "Vi vill att Sverige skall stå bakom en harmonisering av strafflagstiftningen."
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till justitieminister Laila Freivalds:
Avser ministern verka för ett europeiskt rättsligt område med samma straffrättsliga regler i alla medlemsländer?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:286 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
Kia Andreasson har frågat mig om jag avser verka för ett europeiskt rättsligt område med samma straffrättsliga regler i alla EU:s medlemsländer.
Strafflagstiftningen hör till varje stats kärnområde och anses traditionellt vara en i huvudsak nationell angelägenhet. Även om straffrätten i medlemsstaterna företer påfallande likheter i många avseenden, finns det också olikheter som kan härledas till historiska och kulturella skillnader. Olika förutsättningar i länderna har skapat olika behov av kriminalisering.
Den ökade internationaliseringen har emellertid lett till ett ökat behov av internationellt samarbete mot brott. På vissa områden kan harmonisering av straffrätten fylla en funktion, t.ex. genom att garantera att det inte skapas "fristater" för vissa typer av brottslighet. Som exempel på områden där det är viktigt att länderna har en gemensam miniminivå i sin strafflagstiftning kan nämnas bedrägerier som riktar sig mot EG:s finansiella intressen och terrorism. Harmonisering av straffrätten kan dock inte generellt anses vara något verksamt medel för att bekämpa brott och kan heller inte vara något mål i sig.
En harmonisering av straffrätten kan också medföra att länder oönskat får ge upp viktiga traditioner och principer. För Sveriges del är det av stor vikt att slå vakt om exempelvis vår humanitära inriktning av påföljdssystemet samt vår restriktiva narkotikapolitik. Sverige kommer således inte att verka för harmonisering av straffrätten, utöver de behov som framför allt gränsöverskridande internationell brottslighet kan föranleda. Detta är också inriktningen av Amsterdamfördraget.
Ansträngningarna bör i stället koncentreras på att effektivisera samarbete mellan länderna i brottsundersökningar och rättegångar. Ett sådant arbete pågår inom EU:s s.k. tredje pelare. Det måste gå fort och lätt att få hjälp med sådant som vittnesförhör, husrannsakan och förverkande. För detta krävs inte att lagstiftningarna är harmoniserade. Däremot krävs att vi har förtroende för varandras rättsordningar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.