europeisk stadga för och minoritetsspråk
Skriftlig fråga 1999/2000:1350 av Heister, Chris (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-24
- Besvarad
- 2000-09-07
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 augusti
Fråga 1999/2000:1350
av Chris Heister (m) till utbildningsminister Thomas Östros om europeisk stadga för minoritetsspråkEn enig riksdag har beslutat om Sveriges anslutning till Europarådets minoritetsspråkskonvention. Konventionen trädde för Sveriges del i kraft i april detta år. I proposition 1998/99:143 uttalade regeringen bl.a.: "Det är enligt regeringens mening väsentligt att universitetsutbildning och forskning i minoritetsspråk och om de nationella minoriteterna fortsätter och kan utvecklas. I första hand bör nuvarande utbildning och forskning i samiska, finska och meänkieli fortsätta."
I budgetpropositionen för år 2000 pekade regeringen på att Sverige är ett mångkulturellt land med en mångfald av etniska grupper. Den hävdade därvid uppfattningen att denna mångfald i alltför liten utsträckning är representerad inom högskolan vad gäller såväl lärare och forskare som studenter. Den finsk-ugriska institutionen vid Lunds universitet är ensam i sitt slag söder om Stockholm. Områdesstyrelsen för humaniora och teologi vid Lunds universitet har försommaren detta år trots detta och trots vad regeringen anför i proposition 1998/99:143 lagt förslag om nedläggning av den finsk-ugriska institutionen vid Lunds universitet.
Med hänvisning till det anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vilka åtgärder ämnar utbildningsministern vidta för att nuvarande utbildning och forskning i bl.a. finska vid Lunds universitet får fortsätta och utvecklas i enlighet med vad regeringen förpliktat Sverige till i samband med anslutningen till europeisk stadga för landsdels- och minoritetsspråk?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1350 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 1999/2000:1350 om europeisk stadga för minoritetsspråk
Utbildningsminister Thomas Östros
Chris Heister har frågat vilka åtgärder jag ämnar att vidta för att utbildning och forskning i bl.a. finska vid Lunds universitet får fortsätta att utvecklas i enlighet med vad regeringen förpliktat Sverige till i samband med anslutningen till Europeisk stadga för landsdels- och minoritetsspråk.
Liksom i mitt några månader gamla svar till Chris Heisters partivän Ewa Thalén Finné på hennes fråga om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa en fortsatt utbildnings- och forskningsverksamhet vid Lunds universitets historiska museum (1999/2000:1068), kan jag bara konstatera att Finsk-ugriska institutionen i Lund sorterar under Lunds universitet. Vid universitetet förs det kontinuerliga diskussioner om omprioriteringar mellan olika verksamhetsgrenar. Med anledning av dessa diskussioner har områdesstyrelsen för humaniora och teologi nyligen redovisat en rad besparingsåtgärder som har förelagts styrelsen för Lunds universitet för beslut under hösten.
Att det vid landets universitet och högskolor förs diskussioner om hur statsanslagen bäst kan utnyttjas är positivt. Det är av vikt att universiteten och högskolorna själva får besluta om sina egna prioriteringar. Detta var för övrigt den ledande principen då dagens resursfördelningssystem för universitet och högskolor beslutades av riksdagen 1993 efter en proposition av den dåvarande borgerliga regeringen med en moderat utbildningsminister (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363).
Det är alltså styrelsen för Lunds universitet som har att ta ställning till de sparförslag som lämnats av områdesstyrelsen för humaniora och teologi. Beslut och ansvar för fördelningen av eller omprioriteringar inom lärosätets statliga anslag vilar nämligen på Lunds universitets styrelse. Styrelsen har naturligtvis det fulla ansvaret, men jag förutsätter att den i sitt arbete tar hänsyn till det nationella ansvar Lunds universitet har att bevara traditioner och kunskaper inom ett viktigt akademiskt ämne.
I det sammanhanget är det viktigt att tydligt klargöra att de nuvarande diskussionerna inom Lunds universitet inte kan hänföras till besparingar av statsanslagen under de kommande åren. Tvärtom aviserade regeringen i budgetpropositionen för år 2000 att grundutbildningsuppdraget, och därmed även grundutbildningsanslaget, för Lunds universitet planeras att höjas med 50 miljoner kronor för år 2001 och ytterligare 52 miljoner kronor år 2002 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16).
Vad det gäller utbildning och forskning i samiska, finska och meänkieli i Sverige kan det också konstateras att det, förutom den undervisning och forskning som i dagsläget bedrivs vid Lunds universitet, även meddelas undervisning i finska och samiska upp t.o.m. magisternivå vid Uppsala universitet. Vidare ges undervisning i finska och samiska som särskilt åtagande vid Institutionen för moderna språk samt Institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet. Vid Luleå tekniska universitet erbjuds grundskollärarutbildning i samiska, tornedalsfinska och finska som särskilt åtagande. Dessutom ges undervisning i finska och estniska (endast A-nivå) vid Finska institutionen, Stockholms universitet. Samtliga lärosäten som bedriver grundutbildning i något av dessa språk upp till magisternivå bedriver även forskarutbildning och forskning i språket i fråga.
Med all denna aktivitet i åtanke står det klart att finskan får fortsätta att utvecklas i enlighet med vad regeringen förpliktat Sverige till i samband med anslutningen till Europeisk stadga för landsdels- och minoritetsspråk.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.