Europeisk kritik mot bristfällig rasismbestraffning
Skriftlig fråga 2007/08:1467 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-07-10
- Besvarad
- 2008-07-24
- Anmäld
- 2008-08-14
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 juli
Fråga
2007/08:1467 Europeisk kritik mot bristfällig rasismbestraffning
av Ameer Sachet (s)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
Enligt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, FRA, är EU-länder dåliga på att motarbeta rasism och diskriminering. Sverige, Finland, Bulgarien, Frankrike, Ungern, Irland, Italien och Rumänien utfärdar visserligen fler straffpåföljder för rasism och diskriminering än övriga EU-länder men påföljderna ”är få och låga jämfört med i Storbritannien”, uppger FRA i sin rapport.
Avser statsrådet att verka för ett intensifierat arbete med anledning av FRA:s kritik?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1467 besvarad av Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni
Svar på fråga
2007/08:1467 Europeisk kritik mot bristfällig rasismbestraffning
Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni
Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att verka för ett intensifierat arbete mot rasism och diskriminering mot bakgrund av en nyligen publicerad rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheter.
Den nämnda rapporten redovisar medlemsstaternas arbete mot etnisk diskriminering och rasism ur ett antal perspektiv. Inledningsvis redogörs för hur många fällande domar om etnisk diskriminering som meddelats i respektive medlemsland och storleken på utdömda skadestånd. Detta anses vara ett mått på hur effektiv lagstiftningen i respektive land är.
Storbritannien utpekas i detta avseende som ett föregångsland, medan Sverige tillsammans med sju andra medlemsländer placeras i en andra grupp efter Storbritannien, men före resten av medlemsländerna. Även i den grupp Sverige placeras i anses antalet fällande domar vara för få och de utdömda skadestånden för låga.
Av rapporten framgår att Sveriges arbete i andra avseenden bedöms som fullgott. Sverige anses till exempel ha en väl fungerande tillsynsmyndighet i form av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Mest positiva omdömen får dock Polisens och Brottsförebyggande rådets arbete med att registrera och analysera hatbrott där Sverige för närvarande anses bedriva det mest progressiva arbetet inom EU.
Kritiken mot Sverige i rapporten är alltså relativt begränsad och avser framför allt antalet fällande domar och skadeståndens storlek. I detta sammanhang kan nämnas att DO:s arbete med anmälningar om diskriminering resulterat i nio fällande domar under 2007. Som en jämförelse meddelades 95 fällande domar i Storbritannien 2006–2007, men då måste också beaktas att deras befolkning är flera gånger större än Sveriges. Att bara titta på antalet fällande domar ger dessutom enligt min mening en ofullständig bild. Utöver dessa uppnåddes förlikning i 34 av ärendena hos DO under 2007. Antalet förlikningar i förhållande till antalet domar har samband med att DO i första hand ska sträva efter förlikning innan en process i domstol inleds. Det förtjänar också att nämnas att DO för närvarande har 32 pågående processer i domstol som väntar på att avgöras. Sammantaget anser jag inte att denna statistik tyder på en ineffektiv diskrimineringslagstiftning eller tillsyn.
Det finns däremot utrymme för förbättringar, både när det gäller lagstiftningen och tillsynen över denna. Jag delar till exempel bedömningen i rapporten att skadestånden vid diskriminering har varit för låga och därmed inte tillräckligt avskräckande. Regeringens arbete mot rasism och diskriminering har bedrivits högintensivt under hela mandatperioden, vilket exempelvis resulterat i den nya diskrimineringslag som kommer att träda i kraft den 1 januari 2009. En av många förbättringar i denna lag är att en ny sanktion, diskrimineringsersättning, införs vilket kommer att höja ersättningsnivåerna vid diskriminering. För närvarande pågår också ett omfattande arbete för att bygga upp och inrätta den nya myndigheten Diskrimineringsombudsmannen till årsskiftet, vilket kommer att vara positivt för tillsynsarbetet.
Avslutningsvis – som ett direkt svar på Ameer Sachets fråga – kommer jag även i fortsättningen att verka för ett intensifierat arbete mot rasism och diskriminering. Rapporten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter påverkar inte min inställning i detta avseende, men deras rekommendationer kommer att beaktas i det fortsatta arbetet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.