Europarådet och de mänskliga rättigheterna
Skriftlig fråga 2000/01:755 av Gustafsson, Holger (kd)
Frågan är besvarad
- Avslut
- Skriftlig fråga är färdigbehandlat
- Inlämnad:
- 2001-02-19
- Besvarad:
- 2001-03-05
- Anmäld:
- 2001-03-06
den 19 februari
Fråga 2000/01:755
av Holger Gustafsson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om Europarådet och de mänskliga rättigheternaEuroparådet står främst bland de institutioner som säkerställer mänskliga rättigheter i Europa. Under 1990-talet utvidgades rådet till att omfatta de flesta länder i Central- och Östeuropa och medlemsantalet ökade från runt 20 till 43 medlemmar i dag. Det ökade antalet länder innebär en betydligt tyngre börda, speciellt på grund av att de nya medlemsländerna har en helt annan situation på MR-området. Redan har Europadomstolens verksamhet ökat med flera hundra procent. Dessvärre har inte Europarådet tillförts de resurser som skulle behövas för att sköta de utökade uppgifterna. Förmodligen kommer arbetsbördan att öka ytterligare i framtiden, när fler medborgare i de nya länderna blir medvetna om sina rättigheter.
Den kraftigt ökade mängden ärenden har alltså överlastat Europadomstolen. Om eftersläpningen i ärendebehandlingen fortsätter, riskerar Europadomstolen att förlora sin unika trovärdighet. Dessvärre finns inga tecken på att Europarådets budget skulle ökas. Det är uppenbart att flera av de stora medlemsländerna motsätter sig detta. Att fortsätta med dagens budget är ohållbart. Utgifterna kommer att öka kraftigt, och det saknas en trovärdig planering för att möta denna utveckling. Risken är därför att Europarådet förlorar något av den höga respekt det åtnjuter i dag.
Jag vill därför fråga statsrådet hur Sverige avser agera för att förbättra Europarådets budget vad gäller arbetet med MR-frågorna.

