Europarådet och de mänskliga rättigheterna
Skriftlig fråga 2000/01:755 av Gustafsson, Holger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-19
- Besvarad
- 2001-03-05
- Anmäld
- 2001-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 februari
Fråga 2000/01:755
av Holger Gustafsson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om Europarådet och de mänskliga rättigheternaEuroparådet står främst bland de institutioner som säkerställer mänskliga rättigheter i Europa. Under 1990-talet utvidgades rådet till att omfatta de flesta länder i Central- och Östeuropa och medlemsantalet ökade från runt 20 till 43 medlemmar i dag. Det ökade antalet länder innebär en betydligt tyngre börda, speciellt på grund av att de nya medlemsländerna har en helt annan situation på MR-området. Redan har Europadomstolens verksamhet ökat med flera hundra procent. Dessvärre har inte Europarådet tillförts de resurser som skulle behövas för att sköta de utökade uppgifterna. Förmodligen kommer arbetsbördan att öka ytterligare i framtiden, när fler medborgare i de nya länderna blir medvetna om sina rättigheter.
Den kraftigt ökade mängden ärenden har alltså överlastat Europadomstolen. Om eftersläpningen i ärendebehandlingen fortsätter, riskerar Europadomstolen att förlora sin unika trovärdighet. Dessvärre finns inga tecken på att Europarådets budget skulle ökas. Det är uppenbart att flera av de stora medlemsländerna motsätter sig detta. Att fortsätta med dagens budget är ohållbart. Utgifterna kommer att öka kraftigt, och det saknas en trovärdig planering för att möta denna utveckling. Risken är därför att Europarådet förlorar något av den höga respekt det åtnjuter i dag.
Jag vill därför fråga statsrådet hur Sverige avser agera för att förbättra Europarådets budget vad gäller arbetet med MR-frågorna.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:755 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 2 mars
Svar på fråga 2000/01:755 om Europarådet och de mänskliga rättigheterna
Utrikesminister Anna Lindh
Holger Gustafsson har frågat mig hur Sverige avser agera för att förbättra Europarådets budget vad gäller arbetet med MR-frågorna.
Som Holger Gustafsson själv påpekar har Europarådets medlemskrets utökats snabbt under 1990-talet. Många av de nya medlemsländerna har en situation på MR-området som ställer Europarådet inför nya utmaningar.
Europarådet är helt enkelt en annan organisation nu än för tio år sedan. Detta ställer krav på reformer och prioriteringar.
Vid avvägningen av behoven för de olika sektorerna i Europarådets verksamhet är regeringens inställning att kärnverksamheten, nämligen främjande av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, ska prioriteras. Europarådet får nu också i dessa frågor en allt viktigare roll på fältet i flera av de nya medlemsstaterna, exempelvis i sydöstra Europa och i Tjetjenien.
Som Holger Gustafsson själv konstaterar finns det inga tecken på att Europarådets budget kommer att öka. Flera av de stora bidragsgivarna insisterar på en nolltillväxt i budgeten. Detta ställer särskilda krav på att definiera möjliga nedskärningar och besparingar. Europarådets generalsekreterare har vårt fulla stöd i ansträngningarna att öka organisationens fokus på kärnverksamheten och att föreslå nödvändiga omprioriteringar inom ramen för budgeten.
När det gäller Europadomstolens budget så har Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, i Europarådets ministerkommitté betonat medlemsstaternas gemensamma ansvar att garantera domstolens fortsatta effektiva arbete. Detta måste ske både genom att domstolens verksamhet reformeras och att den ges extra resurser. Baserat på domstolens behov kunde ett extra bidrag om euro 1 730 200 ges i år mot bakgrund av den ökande arbetsbördan. Ministerkommittén beslöt också den 7 februari att upprätta en s.k. utvärderingsgrupp för att studera domstolens framtida effektivitet. Denna kommer att rapportera till ministerkommittén senast den 30 september.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

