Europaparlamentets resolution om fredade zoner i Irak
Skriftlig fråga 2014/15:312 av Sofia Damm (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-03-16
- Överlämnad
- 2015-03-17
- Anmäld
- 2015-03-18
- Sista svarsdatum
- 2015-03-25
- Svarsdatum
- 2015-04-01
- Besvarad
- 2015-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
De behov som uppstått i spåren av Isil/Daeshs barbariska framfart är akuta. Hela Nineveslätten och området kring staden Qaraqosh i norra Irak, där majoriteten av landets kristna levt i närmare 2 000 år, kontrolleras av den sunnimuslimska terrororganisationen. Samhällen och byar är tömda, och kristna och andra etnoreligiösa grupper har gett sig av.
Den 12 mars 2015 röstade Europaparlamentet igenom en resolution om de angrepp och bortrövanden som den senaste tiden förövats av Isil/Daesh i Mellanöstern, framför allt mot assyrier.
I resolutionen ”on recent attacks and abductions by Daesh in the Middle East, notably of Assyrians”, understryker parlamentet vikten av att assyrier/kaldéer/syrianer och andra etnoreligiösa minoriteter bereds en fredad zon på Nineveslätten i norra Irak.
Vidare uppmuntrar Europaparlamentet i resolutionen till samarbete med de regionala och lokala krafter som vuxit fram, såsom SMC (Syriac Military Council), som just nu skyddar assyriska byar i Khabour mot Isil/Daesh. Europaparlamentet uppmuntrar även till samverkan med andra lokala självstyrelseorgan i regionen, vilka visat ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati.
Med anledning av det ovan nämnda vill jag fråga utrikesministern. Är ministern och den svenska regeringen beredda att agera inom ramarna för sina bi- och multilaterala kontakter för fredade zoner för etnoreligiösa minoriteter i Irak?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:312 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:312 av Sofia Damm (KD) Europaparlamentets resolution om fredade zoner i Irak samt fråga 2014/15:333 av Robert
Halef (KD) Fredad zon för de kristna folkgrupperna i Irak
Sofia Damm har frågat mig huruvida regeringen är beredd att agera för fredade zoner för etnoreligiösa minoriteter i Irak. Robert Halef har frågat mig på vilket sätt Sverige via FN kommer att verka för en fredad zon i Nineveområdet i norra Irak för de kristna folkgrupperna kaldéer, syrianer, assyrier och mandéer med flera. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Situationen i Irak är som Sofia Damm och Robert Halef skriver mycket oroande, särskilt vad gäller de ohyggliga våldsgärningar som ISIL begår. Samstämmiga rapporter visar på grova, systematiska och omfattande övergrepp av de mänskliga rättigheterna och överträdelser av internationell humanitär rätt. Religiösa och etniska minoritetsgrupper samt kvinnor och barn är särskilt utsatta. FN har undersökt ISIL:s massövergrepp i Irak och Syrien och betonar vikten av att alla uppgifter om brott utreds och att förövarna ställs inför rätta. Regeringen har i kraftiga ordalag fördömt ISIL och dess brutala agerande.
På Nineveslätten i norra Irak är situationen mycket svår, precis som frågeställarna skriver. Minoritetsgrupper har drabbats särskilt hårt av ISIL:s övergrepp och är överrepresenterade bland flyktingarna, både inom och utanför landet. Förslag har väckts om s.k. skyddade zoner för kristna och andra minoriteter. Regeringen ser inte att särskilda frizoner för olika utsatta minoriteter skulle lösa de problem som råder i Irak då sådana zoner av erfarenhet är svåra att upprätthålla. Tidigare försök har visat att det är ett vanskligt alternativ med risk att bli en dödsfälla för redan utsatta människor.
Sverige stödjer den internationella koalitionens ansträngningar för att bekämpa ISIL och stabilisera Irak. Det är mot denna bakgrund som regeringen nu, efter noggranna förberedelser, inom kort avser presentera en proposition till riksdagen om ett svenskt bidrag till den militära utbildningsinsats som genomförs av koalitionen mot ISIL i norra Irak, på den irakiska regeringens inbjudan. Samråd med riksdagens partier
sker inom ramen för arbetet med denna proposition.
Ett svenskt militärt bidrag till koalitionens insatser är en del av ett bredare engagemang. Sverige gav under 2014 ett betydande humanitärt stöd om 203 miljoner kronor. Sverige deltar också i den arbetsgrupp för stabiliseringsinsatser som inrättats inom ramen för koalitionen.
På sikt krävs det emellertid en långsiktig politisk lösning på situationen i Irak. De omtvistade områdena som utgör minoriteternas hemvist förblir en av de främsta utestående frågorna som måste lösas av irakierna själva, inom ramen för Iraks författning.
Fredlig samexistens är den väg framåt som eftersträvas av de flesta aktörer. De militära medel som krävs för att långsiktigt skydda utsatta grupper måste vara sprungna ur denna process. Sverige, tillsammans med EU och FN, gör allt för att på olika sätt stödja den.
Stockholm den 30 mars 2015
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.