Europakonventionen och funktionshindrade
Skriftlig fråga 1998/99:813 av vice talman Eva Zetterberg, andre (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-07-23
- Anmäld
- 1999-08-03
- Besvarad
- 1999-08-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 juli
I Europarådet pågår nu ett arbete med att utvidga bestämmelserna om ett generellt diskrimineringsförbud. Det görs inom ramen för förändringar av Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Då vi vet att denna konvention generellt sett har större genomslagskraft i svensk rätt än andra konventioner vill jag fråga socialministern:
Vad gör regeringen för att artikel 14 i Europakonventionen skall utvidgas till att även gälla funktionshindrade?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:813 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
Eva Zetterberg har, med hänvisning till pågående arbete inom Europarådet, frågat mig vad regeringen gör för att artikel 14 i Europakonventionen skall utvidgas till att gälla även funktionshindrade.
Som Eva Zetterberg skriver pågår det för närvarande ett arbete inom Europarådet där man undersöker förutsättningarna för att utvidga tillämpningsområdet för det nuvarande diskrimineringsförbudet i artikel 14 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Utvidgningen handlar inte i första hand om nya grupper av människor utan om andra områden än de som omfattas av existerande rättigheter i konventionen.
Det diskrimineringsförbud som redan finns är kopplat till rättigheterna i konventionen och dess tilläggsprotokoll. Det nuvarande diskrimineringsförbudet omfattar alla, således även funktionshindrade. I artikel 14 anges endast exempel på diskrimineringsgrunder. Eftersom listan på sådana grunder inte är uttömmande, så omfattar "rätten att inte bli diskriminerad" bl.a. människor med funktionshinder, även om dessa inte uttryckligen nämns.
Det arbete som nu äger rum bedrivs inom en styrkommitté respektive en expertkommitté som sorterar under Europarådets ministerkommitté. Sverige har deltagit aktivt i arbetet inom dessa kommittéer och även innehaft ordförandeskapet i en av dem under den tid som frågan om utvidgningen av artikel 14 diskuterats.
Under arbetets gång har diskussionen emellertid endast delvis rört frågan om vilka diskrimineringsgrunder som skulle inkluderas i ett eventuellt kommande tilläggsprotokoll. Orsaken till detta är att det under senare år på expert- och styrkommitténivå verkat råda en bred enighet om att ingen grupp skall uteslutas från tillämpningsområdet. Majoriteten av medlemsstaterna i Europarådet har hittills också varit överens om att även i fortsättningen använda tekniken med en icke uttömmande lista av exempel på diskrimineringsgrunder. Detta sker för att inte utesluta någon grupp i samhället, som nu eller i framtiden kan visa sig vara i behov av skydd. För att inte skapa onödig begreppsförvirring har man hittills valt att behålla den lista med exempel på diskrimineringsgrunder som redan finns i artikel 14.
Som jag redan konstaterat, omfattar det nuvarande diskrimineringsförbudet alla, även människor med funktionshinder. Ingenting tyder på att detta förhållande kommer att ändras, även om det pågående arbetet inom Europarådet leder till att ett nytt tilläggsprotokoll med ett utvidgat diskrimineringsförbud blir antaget.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.