Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Europadomstolen

Skriftlig fråga 2004/05:357 av G Högmark, Anders (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-16
Inlämnad
2004-11-16
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 november

Fråga 2004/05:357

 av Anders G Högmark (m) till statsminister Göran Persson om Europadomstolen

Under senare tid har det kommit alltfler djupt oroande rapporter om den orimliga arbetssituationen för Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. I dagarna kan man i den danska tidningen Morgenavisen Jyllands-Posten läsa ett uttalande av domstolens president Luzius Wildhaber i vilket han efterlyser insatser från de 46 medlemsstaterna vilka gemensamt sätter ramarna för domstolens arbete.

Anhopningen av ärenden beror bland annat på att ständigt fler av de 800 miljoner invånarna i de 46 medlemsländerna i Europarådet har blivit medvetna om domstolens existens. Vi riksdagsledamöter, som ingår i den svenska delegationen i Europarådets parlamentariska församling, har under denna mandatperiod vid ett antal tillfällen, bland annat vid besök på domstolen, fått samma oroande bild presenterad för oss. Jag kan för egen del efter dessa genomgångar dra slutsatsen att något kraftfullt och konstruktivt snarast måste göras för att förändra den alltmer ohållbara situationen

Jag vill därför ställa följande fråga till statsministern, ytterst ansvarig för den svenska regeringens agerande i dessa frågor.

Vilka överväganden och förslag till åtgärder i syfte att komma till rätta med den redovisade situationen vid Europadomstolen i Strasbourg avser statsministern att presentera då företrädare för Europarådets 46 medlemsländer träffas vid ett toppmöte i Warszawa 2005 för att där diskutera centrala frågor för Europarådets framtid?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:357 besvarad av Laila Freivalds

den 23 november

Svar på fråga 2004/05:357 om Europadomstolen

Utrikesminister Laila Freivalds

Anders G Högmark har, med hänvisning till rapporter om den orimliga arbetssituationen för Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, frågat statsministern vilka överväganden och förslag till åtgärder som från svensk sida avses att presenteras vid Europarådets toppmöte i Warszawa 2005. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Under senare år har ett arbete bedrivits inom Europarådet som syftar till att reformera förfarandet enligt europakonventionen om mänskliga rättigheter så att Europadomstolens arbete kan bedrivas mer effektivt och med bibehållen rättssäkerhet. Samtidigt har också bland annat ett antal rekommendationer utarbetats för att minska belastningen på Europadomstolen. Resultatet av förhandlingsarbetet, i vilket Sverige deltagit aktivt, är ett reformpaket bestående av ett ändringsprotokoll till konventionen @ protokoll nr 14 @ och ett flertal rekommendationer och resolutioner riktade till medlemsstaterna och Europadomstolen. De senare rör åtgärder som bör vidtas på nationell nivå för att förebygga kränkningar av konventionen och förbättra de inhemska rättsmedlen. Europadomstolens roll kan ju aldrig vara annat än subsidiär. Det handlar bland annat om möjligheterna i vissa fall att få resning i mål på det nationella planet som en följd av att Europadomstolen konstaterat en kränkning av europakonventionen, hur Europadomstolens praxis bäst kan spridas till dem som bör känna till den och hur utbildningen i konventionsrelaterade frågor kan förbättras. Reformpaketet antogs av Europarådets minister-kommitté i maj 2004.

Det viktiga är nu följaktligen att det antagna reformpaketet genomförs snabbt och effektivt. Det innebär för vårt eget vidkommande först och främst att Sverige inom den av ministerkommittén utsatta tvåårsfristen ratificerar protokoll nr 14. En process för detta har inletts och förhoppningen är att Sverige ska kunna ratificera protokoll nr 14 till europakonventionen under 2005 sedan riksdagen godkänt detta.

Det i våras antagna reformpaketet innebär också att regeringen aktivt kommer att verka för att de rekommendationer som riktar sig till medlemsstaterna får genomslag i Sverige. De åtgärder som medlemsstaterna i enlighet med rekommendationerna bör vidta syftar till att öka konventionens genomslagskraft. Om de kan genomföras på ett effektivt sätt har det inte enbart den positiva effekten att enskildas rättigheter enligt europakonventionen kan tillvaratas bättre utan också att färre personer känner sig föranledda att vända sig till Europadomstolen.

Inte bara i Sverige behöver dock åtgärder vidtas för att komma till rätta med Europadomstolens svåra arbetssituation. Motsvarande åtgärder behövs i alla Europarådets medlemsstater. Genom att ratificera protokoll nr 14 till europakonventionen inom den av ministerkommittén stipulerade tidsramen kan Sverige medverka till att öka trycket på andra länder att också göra det. Genom fortsatt aktivt deltagande i det multilaterala arbetet inom Europarådet kan vi från svensk sida dela med oss av våra egna erfarenheter när det gäller genomförandet av övriga delar av reformpaketet i vårt eget land.

Vid toppmötet i Warszawa nästa vår kommer regeringens representant att poängtera att vad som nu behövs för att underlätta Europadomstolens arbetssituation inte är ytterligare instrument. Ett helt paket med nya sådana har ju just antagits. Vad det nu gäller är att genomföra vad som står i de redan befintliga dokumenten. För det krävs både politisk vilja och idogt arbete i Europarådets samtliga medlemsstater under överskådlig framtid. Detta kommer Sverige att framhålla vid mötet i Warszawa.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.