EU-toppmötet i Göteborg

Skriftlig fråga 2001/02:532 av Magnusson, Cecilia (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-18
Anmäld
2002-01-22
Besvarad
2002-01-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 januari

Fråga 2001/02:532

av Cecilia Magnusson (m) till justitieminister Thomas Bodström om EU-toppmötet i Göteborg

Regeringen var värd för EU-toppmötet i Göteborg i juni förra året. Polismyndigheten i Västra Götaland fick i uppdrag att garantera trygghet och säkerhet under och omkring mötet. Hela svenska folket chockades av vandalismen som slog sönder centrala Göteborg, men också att toppmötet kunde genomföras i stort sett enligt programmet. Landet sopades rent på polisresurser och extrapoliser fick blixtinkallas. Polismyndigheten i Västra Götaland har nu räknat ihop alla kostnader för toppmötet och summan blev 145 miljoner kronor mer än beräknat för säkerhetsarrangemangen kring regeringens möte på Svenska Mässan och för insatserna i övriga Göteborg. Nu återstår frågan om vem som ska stå för notan. Enligt Rikspolisstyrelsen ska människorna i Västra Götaland straffas en gång till. Man har nämligen meddelat Polismyndigheten i Västra Götaland att den ska stå för dessa merkostnader genom nedskärningar i verksamheten i år. Polismyndigheten i Västra Götaland har tillskrivit regeringen om besked om ersättning för merkostnaderna. Enligt Justitiedepartementet kan besked inte ges i frågan förrän tidigast i april. Detta anser jag vara otillständigt eftersom en stor del av året redan gått och polismyndigheten måste få anständiga planeringsförutsättningar för sitt arbete under året.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att polismyndigheten i Västra Götaland ska få ersättning för de 145 miljoner kronorna i merkostnader som uppstod i samband med EU-toppmötet i Göteborg?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:532 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 23 januari

Svar på frågorna 2001/02:526 och 532 om EU-toppmötet i Göteborg och 530 om polisen i Västra Götaland

Justitieminister Thomas Bodström

Eva Flyborg har frågat mig om jag är beredd att medverka till att Polismyndigheten i Västra Götaland får ersättning för den merkostnad på 145 miljoner kronor som den har haft med anledning av EU-toppmötet i Göteborg. Ingemar Vänerlöv har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att polisen kan bedriva en verksamhet som svarar mot de direktiv som regeringen har gett. Ingemar Vänerlövs fråga är ställd mot bakgrund av att polismyndigheten i Västra Götaland har haft stora merkostnader för EU-mötet i Göteborg och att dessa merkostnader kan resultera i att antalet anställda riskerar att minska. Cecilia Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polismyndigheten i Västra Götaland ska få ersättning för de 145 miljoner kronor i merkostnader som uppstod i samband med EU-toppmötet i Göteborg.

Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.

Regeringen gör nu den största satsningen på polisen någonsin. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen. 2001 satsades 1 175 miljoner kronor utöver pris- och löneomräkningen på polisen. Detta innebar en ökning av polisens totala anslag med nästan 10 % under ett enda år. Den stora satsningen kommer att ge fler poliser och större resurser för att förebygga och bekämpa brott. Fler civila specialister ska anställas. Satsningen på att utveckla den lokala polisen @ närpolisreformen @ ska fullföljas.

Nu bedrivs polisutbildning såväl vid Polishögskolan i Solna som i Umeå och Växjö. Enligt Rikspolisstyrelsens bedömning bör resurstillskotten göra det möjligt att utbilda så många poliser att det 2004 finns 17 000 poliser.

Den stora satsning som regeringen har gjort på polisen leder till att polisen enligt den till regeringen senast inkomna prognosen inte beräknas ha något underskott vid utgången av 2001.

Resurserna till respektive polismyndighet fördelas inte av regeringen, utan av Rikspolisstyrelsen. Fördelningen sker efter budgetdialoger mellan rikspolischefen och berörd länspolismästare.

Vid fördelningen tas hänsyn till t.ex. historiska fördelningsgrunder, antal invånare i länen och hur brottsbelastade länen är. Hänsyn tas även till vilka resurser myndigheten har, bl.a. poliser @ civilanställda och hur personalens ålderssammansättning ser ut. I samband med budgetdialogen ges polismyndigheten möjlighet att bemöta den analys och bedömning som Rikspolisstyrelsen har gjort samt diskutera de problem man har.

Jag vill avslutningsvis framhålla att regeringen även fortsättningsvis avser att följa rättsväsendets verksamhet och resultat.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.