EU-toppmötet i Göteborg
Skriftlig fråga 2001/02:526 av Flyborg, Eva (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-17
- Anmäld
- 2002-01-22
- Besvarad
- 2002-01-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 januari
Fråga 2001/02:526
av Eva Flyborg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om EU-toppmötet i GöteborgGöteborg stod som värd vid det senaste EU-toppmötet. Mötet och staden drabbades tyvärr av de kringresande våldsverkare och huliganer som numera drabbar många internationella möten. Den extra kostnaden för bevakningen har vid en senare sammanräkning visat sig uppgå till minst 145 miljoner kronor, vilket man har sökt ersättning för hos rikspolisstyrelsen (RPS). 145 miljoner utgör ca 10 % av polismyndighetens totala årsbudget.
Polisledningen i Västra Götaland har hela tiden utgått ifrån att man ska bli kompenserade för de 145 miljoner som EU-kommenderingen kostade. Merkostnaden för kommenderingen orsakades främst av övertid och lönetillägg för den stora polisstyrka som deltog.
På måndagen framgick i en kommentar från Rikspolisstyrelsen, RPS, att polismyndigheten i Västra Götaland inte kan vänta sig kompensation för kostnaden för EU-toppmötet.
Det är enligt min mening orimligt att en myndighet som genomför den största kommenderingen någonsin med hjälp av poliser från hela Sverige själva bär kostnaderna för detta. Polisstyrelsen i Västra Götaland skrev i december till regeringen för att förklara det trängda läget och ärendet ligger nu hos Justitiedepartementet.
Jag vill fråga justitieministern om han är beredd att medverka till att Västra Götaland får ersättning för denna merkostnad på 145 miljoner kronor?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:526 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 23 januari
Svar på frågorna 2001/02:526 och 532 om EU-toppmötet i Göteborg och 530 om polisen i Västra Götaland
Justitieminister Thomas Bodström
Eva Flyborg har frågat mig om jag är beredd att medverka till att Polismyndigheten i Västra Götaland får ersättning för den merkostnad på 145 miljoner kronor som den har haft med anledning av EU-toppmötet i Göteborg. Ingemar Vänerlöv har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att polisen kan bedriva en verksamhet som svarar mot de direktiv som regeringen har gett. Ingemar Vänerlövs fråga är ställd mot bakgrund av att polismyndigheten i Västra Götaland har haft stora merkostnader för EU-mötet i Göteborg och att dessa merkostnader kan resultera i att antalet anställda riskerar att minska. Cecilia Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polismyndigheten i Västra Götaland ska få ersättning för de 145 miljoner kronor i merkostnader som uppstod i samband med EU-toppmötet i Göteborg.
Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
Regeringen gör nu den största satsningen på polisen någonsin. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen. 2001 satsades 1 175 miljoner kronor utöver pris- och löneomräkningen på polisen. Detta innebar en ökning av polisens totala anslag med nästan 10 % under ett enda år. Den stora satsningen kommer att ge fler poliser och större resurser för att förebygga och bekämpa brott. Fler civila specialister ska anställas. Satsningen på att utveckla den lokala polisen @ närpolisreformen @ ska fullföljas.
Nu bedrivs polisutbildning såväl vid Polishögskolan i Solna som i Umeå och Växjö. Enligt Rikspolisstyrelsens bedömning bör resurstillskotten göra det möjligt att utbilda så många poliser att det 2004 finns 17 000 poliser.
Den stora satsning som regeringen har gjort på polisen leder till att polisen enligt den till regeringen senast inkomna prognosen inte beräknas ha något underskott vid utgången av 2001.
Resurserna till respektive polismyndighet fördelas inte av regeringen, utan av Rikspolisstyrelsen. Fördelningen sker efter budgetdialoger mellan rikspolischefen och berörd länspolismästare.
Vid fördelningen tas hänsyn till t.ex. historiska fördelningsgrunder, antal invånare i länen och hur brottsbelastade länen är. Hänsyn tas även till vilka resurser myndigheten har, bl.a. poliser @ civilanställda och hur personalens ålderssammansättning ser ut. I samband med budgetdialogen ges polismyndigheten möjlighet att bemöta den analys och bedömning som Rikspolisstyrelsen har gjort samt diskutera de problem man har.
Jag vill avslutningsvis framhålla att regeringen även fortsättningsvis avser att följa rättsväsendets verksamhet och resultat.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.