EU-stöd
Skriftlig fråga 2001/02:615 av Oscarsson, Mikael (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-28
- Anmäld
- 2002-02-05
- Besvarad
- 2002-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 januari
Fråga 2001/02:615
av Mikael Oscarsson (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om EU-stödOmkring 1 000 lantbrukare har ännu inte fått sitt EU-stöd för 2001. Orsaken är att länsstyrelserna inte hinner med att handlägga alla ansökningar. Pengarna skulle ha betalats ut till lantbrukarna i mellandagarna, men det kan komma att dröja ytterligare ett par månader innan de kommer.
Förseningarna beror till hög grad på neddragningarna på länsstyrelserna. Pengar till administration saknas, datasystemen är bristfälliga och de många olika typerna av bidrag är krångliga och tidsödande både för lantbrukarna och länsstyrelsernas personal.
Låt mig få ta ett exempel som är belysande för situationen i hela landet. Länsstyrelsen i Uppsala hanterar ca 14 000 enskilda beslut varje år. Nu har de fått minskade anslag på ca 1 miljon när det gäller det speciella anslaget för att administrera jordbruksstödet. Detta stöd har man fått alltsedan 1997. Men i år tar regeringen helt bort anslaget trots att man nu får ännu mer jordbruksstöd att administrera. Det minskade anslaget till Länsstyrelsen i Uppsala län motsvarar 3,5 personer eller nästan 20 % av arbetsstyrkan. Resultatet blir att man kommer att hinna med ännu mindre. Det är inte svårt att räkna ut att det blir enskilda bönder som blir drabbade i slutändan.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att utbetalningen av EU-stöd ska fungera så att bönderna får sina pengar i tid?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:615 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
den 6 februari
Svar på fråga 2001/02:615 om EU-stöd
Jordbruksminister Margareta Winberg
Mikael Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att utbetalningen av EU-stöd ska fungera så att bönderna får pengarna i tid.
Trots vad som framkommit i den debatt som förts i medierna den senaste tiden har utbetalningarna av EU-stöden fungerat relativt väl. När det gäller arealersättningar var det knappt 900 ansökningar som inte var färdigbehandlade och därmed inte kom med i den första utbetalningen den 27 december. Omkring 98,5 % av alla som ansökt om arealersättning fick sina pengar vid detta tillfälle. Därefter har Statens jordbruksverk gjort veckovisa utbetalningar av arealersättning i den takt som man fått in underlag från länsstyrelserna och i slutet av januari återstod omkring 300 brukare som inte fått beslut. Enligt EU:s tidsgräns för utbetalningar ska 96 % av arealstöden vara utbetalade den 31 januari. Detta klarade alltså Sverige med marginal redan en månad tidigare. Vi har i motsats till de flesta EU-länder inte något år råkat ut för sanktioner från EU på grund av försenade utbetalningar.
När det gäller miljöersättningar skiljer sig reglerna för utbetalning jämfört med arealersättningar och djurpremier. Det är Sverige som avgör vid vilka tidpunkter under aktuellt budgetår som utbetalning ska ske. Dessa stöd är också av förklarliga skäl mer komplicerade än exempelvis arealstöd eftersom de berättigar brukaren till ersättning för en rad olika miljöinsatser som är betydligt mer resurskrävande att kontrollera. Jag kan i samband med detta nämna att Jordbruksverket har gjort en översyn av det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet i syfte att se över behovet av förändringar för att fullt ut kunna utnyttja tillgängliga medel. Verkets rapport har nyligen varit ute på remiss och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Jämfört med tidigare år har ett större antal företag som varit uttagna för kontroll fått sina utbetalningar försenade. Totalt för samtliga stödformer rör det sig om en ökning med 500 företag till totalt ca 1 500, vilket är ca 2 % av samtliga stödföretag. Ersättningen betalas ut så snart alla kontroller genomförts.
Jag är medveten om att många länsstyrelser haft ett arbetsamt år bakom sig med introduktionen av ett nytt IT-system, nya femårsåtaganden i miljöstödssystemet och därigenom dubbla miljöstödsprogram att hantera. Det senare har medfört att antalet felaktigt ifyllda ansökningar varit ovanligt stort. Länsstyrelserna har också haft ett stort antal återkrav av stöd att hantera. Det extra anslag som länsstyrelserna fått för 2001 var avsett att klara av de återstående återkraven. Flertalet av dessa är nu avklarade.
Det är självfallet viktigt att komma tillrätta med de problem som varit kring hanteringen av EU-stöden. Administrationen bör effektiviseras ytterligare och handläggningstiderna kortas. En del problem har redan åtgärdats, t.ex. de inkörningskrångel som varit med det nya datasystemet. Det gamla miljöstödssystemet fasas nu också ut efter hand. Detta innebär att det successivt kommer att bli färre stödformer för länsstyrelserna att hantera. Samtidigt kommer rimligen de initiala problem som varit med det nya miljö- och landsbygdsprogrammet inte att upprepas framöver. Mycket av det som försvårat förra årets stödomgång kommer alltså att minska i omfattning till detta år.
Som jag också nämnde kommer inte arbetet med återkraven att vara lika betungade framöver. Jag tror dessutom att nya sätt att ansöka om stöden, exempelvis via Internet, kommer att effektivisera hanteringen genom att det minskar risken för fel. Ansökningar via Internet är fr.o.m. i år i full drift och tillgängligt för alla lantbrukare.
Utöver detta så gav regeringen i december 2001 länsstyrelserna i uppdrag att effektivisera samordningen av jordbruksadministrationen. Uppdraget går ut på att sju samordningsansvariga länsstyrelser, spridda över landet, ska ansvara för effektiviseringen av administrationen inom respektive region. Denna samordning kommer att innefatta bl.a. information till lantbrukarna, handläggning av ansökningar, fältkontrollverksamhet m.m. Detta är ett arbete som på sikt kommer att innebära vinster på många sätt, både för länsstyrelserna och för brukarna. Samtidigt inrättas ett råd vid Jordbruksverket för frågor om samverkan, övergripande planering och styrning när det gäller hanteringen av EU-stöd. Rådet kommer att bestå av representanter från Jordbruksverket och de samordningsansvariga länsstyrelserna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.