EU-stöd

Skriftlig fråga 1998/99:373 av Stenberg, Hans (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-18
Anmäld
1999-02-23
Besvarad
1999-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:373 av Hans Stenberg (s) till näringsministern om EU-stöd

den 18 februari

 

I Sverige utnyttjas inte möjligheterna till EU-bidrag lika bra som i många andra EU-länder.

En av förklaringarna till detta kan vara de finansieringsproblem som uppstår för den som driver ett EU-projekt. Den som startar upp ett EU-projekt med godkänd budget får vänta i många månader på att medlen utbetalas. Det leder till att många projekt över huvud taget inte kan genomföras på grund av brist på likvida medel.

En bidragande orsak till den långa väntetiden på utbetalning av EU-medel är att den administrativa hanteringen är onödigt tidsödande.

 

Jag vill därför fråga näringsministern vilka åtgärder han har för avsikt att vidta för att förenkla och snabba på processen vid utbetalning av beviljade EU-medel.

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:373 besvarad av Näringsminister Björn Rosengren

Svar på fråga 1998/99:373 om EU-stöd
    Näringsminister Björn Rosengren

den 24 februari

 

Hans Stenberg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förenkla och snabba på processen vid utbetalning av beviljade EU-medel.

Bakgrunden till frågan är att det, enligt Hans Stenberg, råder en situation med långa väntetider innan projektägare erhåller utbetalning av strukturfondsmedel på grund av en tidsödande administrativ hantering.

Jag vill gärna uttrycka att jag känner samma oro som Hans Stenberg i denna fråga. Det är utomordentligt viktigt att vi har en handläggning av ärenden som är både snabb och noggrann, så att vi fullt ut kan utnyttja de resurser som ställs till Sveriges förfogande.

Låt mig börja med att förklara bakgrunden till den konstruktion på genomförandeorganisationen vi valt i Sverige. EG-kommissionen ställer tydliga krav på medlemsländerna då det gäller hanteringen av strukturfondsmedel. Samtidigt är det naturligtvis omöjligt att konstruera regler som skall kunna tillämpas på exakt samma sätt i 15 medlemsländer med olika förvaltningstraditioner.

Bl.a. mot bakgrund av återkommande rapporter om långa handläggningstider av rekvisitioner gav regeringen i höstas ett samordningsuppdrag till de s.k. fondförvaltande myndigheterna med syfte att se över och utveckla arbetsformer och administrativa rutiner m.m. vad gäller genomförandet av vissa strukturfondsprogram. I uppdraget, som redovisades till regeringen den 15 december 1998, pekar myndigheterna på ett antal anledningar till att dröjsmål i rekvisitionshanteringen ibland uppstår.

Rapporten visar att det i dagsläget tar ca 6-8 veckor att behandla rekvisitioner. Samtidigt slår rapporten entydigt fast att den enskilt mest betydelsefulla anledningen till att det tar lång tid mellan projektbeslut och första utbetalning är det faktum att många projektägare dröjer länge innan man över huvud taget rekvirerar medel.

En annan aspekt på Hans Stenbergs fråga är att vi i Sverige, mycket beroende på den sena starten av strukturfondsprogrammen, nu ser en alltmer accelererande utbetalningstakt av strukturfondsmedel. Detta gör att stora krav kommer att ställas på de utbetalande myndigheterna de närmaste åren för att undvika att flaskhalseffekter uppstår i rekvisitionshanteringen. Jag har dock förvissat mig om att de fondansvariga myndigheterna prioriterar frågan att hålla handläggningstiderna till ett absolut minimum.

Jag kan också försäkra för Hans Stenberg att regeringen löpande håller ett vakande öga över denna fråga för att ha beredskap att agera om det bedöms nödvändigt längre fram.

Mot bakgrund av det jag nu redovisat avser jag i dagsläget inte att vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga.

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.