Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU-standard för aluminium

Skriftlig fråga 2001/02:1348 av Lindstedt-Staaf, Ester (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-06-14
Besvarad
2002-06-28
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 juni

Fråga 2001/02:1348

 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) till näringsminister Björn Rosengren om EU-standard för aluminium

Sedan tre år gäller en ny EU-standard för gjutlegeringar av aluminium. Denna legering gäller ungefär 18 % av allt pressgjutgods i Sverige. Om den legeringen används, kan förbrukningen av jungfruligt aluminium öka med upp till 10 %. Tillverkning av jungfruligt aluminium kräver 20 gånger mer energi än att återanvända aluminiumskrot. Detta är inte i linje med de miljömål, som riksdagen beslutat om.

Den nya legeringsstandarden har bestämts för att klara korrosionskraven. Svenska experter anser dock att den gamla standarden på ett enkelt sätt kan modifieras för att klara dessa krav. Den nya standarden innebär i övrigt inte bättre hållfasthet. Snarare är den gamla standarden optimal vid tillverkning av tunnväggigt gjutgods.

Den svenska standardiseringsorganisationen, SIS, arbetar för att få en förändring till stånd men tror en ändring kan ta flera år.

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att påskynda arbetet för en aluminiumstandard som bättre överensstämmer med de svenska miljömålen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1348 besvarad av statsrådet Leif Pagrotsky

den 28 juni

Svar på fråga 2001/02:1348 om EU-standard för aluminium

Statsrådet Leif Pagrotsky

Ester Lindstedt-Staaf har ställt en fråga till näringsministern om vilka åtgärder han avser att vidta för att påskynda arbetet med en aluminiumstandard som bättre överensstämmer med de svenska miljömålen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Standarder är privaträttsliga överenskommelser mellan parterna på en marknad för att rationalisera tillverkningen och förenkla affärerna. Användningen av standarder är därför frivillig och standardiseringsorganen är fristående från regering och myndigheter. Den svenska regeringen har således inget direkt inflytande i standardiseringsarbetet, däremot uppmanar vi myndigheterna att tillsammans med industrin och andra intressenter att medverka i arbetet inom sina respektive ansvarsområden.

På europeisk nivå är förhållandena likartade de svenska. Den europeiska standardiseringen drivs oberoende av EU:s organ, medlemmar i de europeiska organen är de nationella standardiseringsorganen. Det är därför lite oegentligt att tala om EU-standard, i stället används begreppet Europeisk Standard.

Tyngdpunkten i det svenska standardiseringsarbetet har förskjutits från att tidigare vara inriktat mot utarbetande av nationell svensk standard till att alltmera bli ett organ för att driva svenska intressen i den europeiska och internationella standardiseringen.

Staten ger årligen den svenska standardiseringsorganisationen ett bidrag. (Bidraget uppgår under 2002 till 28 miljoner kronor vilket motsvarar ca 15 % av kostnaderna för att driva den svenska organisationen). Syftet med statsbidraget är att bidra till en kompetent svensk organisation som effektivt driver svenska intressen särskilt på områden som berör liv, hälsa och miljö.

I det nu aktuella ärendet är det mycket riktigt så som frågeställaren beskriver problemet. Jämfört med den tidigare svenska standarden för gjutgods av aluminium har den europeiska standarden högre krav på renhet varför mindre återvunnet aluminiumskrot kan användas. Men denna standard är inte tvingande.

Den europeiska standarden antogs 1998 och i enlighet med normala procedurer ska man efter fem år överväga om standarden behöver revideras. Frågan om en översyn kommer således upp nästa år och de svenska intressenterna har meddelat att de där avser att driva frågan om renhetskraven och möjligheterna att använda återvunnet aluminiumskrot. Det svenska standardiseringsorganet SIS verkar därför redan nu, tillsammans med branschens organisationer, för att problematiken uppmärksammas, både i Sverige och i andra europeiska länder.

Problematiken illustrerar vikten av att vi i Sverige har kompetenta standardiseringsorgan som effektivt kan driva svenska intressen liksom vikten av att svenska företag, tillsammans med organisationer och myndigheter, på ett tidigt stadium engagerar sig i arbetet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.