EU: s stöd till det svenska lantbruket
Skriftlig fråga 2002/03:557 av Brodén, Anita (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-02-20
- Inlämnad
- 2003-02-20
- Besvarad
- 2003-02-26
- Besvarad
- 2003-03-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 februari
Fråga 2002/03:557
av Anita Brodén (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om EU:s stöd till det svenska lantbruketJordbruksverket har det centrala ansvaret för administration av EU:s olika ersättningar till det svenska lantbruket. Jordbruksverket ansvarar även för detaljutformning av själva ansökningsförfarandet. Med åren har blanketterna förenklats och viss möjlighet har ibland medgivits för komplettering. Emellertid återstår mycket att reformera inom detta område eftersom ansökningsförfarandet alltjämt belastas av en onödigt rigid och komplicerad byråkrati. Smärre misstag i en ansökan kan resultera i uteblivna ersättningar som kan få stora ekonomiska konsekvenser för enskilda lantbrukare. Detta är speciellt olyckligt i de fall då lantbrukaren har ett flerårigt miljöåtagande, men missar någon detalj i ett enskilt års ansökan om utbetalning. Då låter Sverige dessutom framförhandlade EU-medel bli kvar i unionens kassa. Det frikopplade stödet som föreslås i halvtidsöversynen kommer att grunda sig på ersättningen man fått 2000@2002. Det innebär att lantbrukaren som missar någon detalj i dessa års ansökan också går miste om sin ersättning under många år framöver.
Är ministern beredd att verka för en förenkling av ansökningsrutinerna om EU-stöd och ökade möjligheter till komplettering samt 2000@2002 års ansökningar som innehåller uppenbara missförstånd från den sökandes sida omprövas?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:557 besvarad av Ann-Christin Nykvist
den 5 mars
Svar på fråga 2002/03:557 om EU-stöd till det svenska lantbruket
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Anita Brodén har frågat mig om jag är beredd att verka för att ansökningsrutinerna om EU-stöd förenklas och att det ges ökade möjligheter till att komplettera dessa, samt att uppenbara missförstånd från den sökandes sida i samband med 2000@2002 års ansökningar ska kunna omprövas.
Såsom Anita Brodén skriver i sin fråga har det skett en utveckling i ansökningsförfarandet mot en ökad förenkling och även ökade möjligheter att komplettera sin ansökan. Detta är effekten av att dessa frågor har prioriterats. Ett exempel är framtagandet av SAM-Internet där brukare antingen själva eller genom sina konsulter kan ansöka över Internet. I år är det andra året som möjligheten är öppen för samtliga brukare. Risken för att göra misstag, eller att glömma någonting, i samband med sin ansökan om EU-stöd är betydligt mindre i detta system. Samtidigt har det skett kontinuerliga förbättringar även för de brukare som ansöker med hjälp av SAM-blanketten.
Även om mycket är gjort för att förbättra situationen och förenkla ansökningsförfarandet så går det alltid att inom vissa ramar göra ytterligare förbättringar. Många gånger är man dock låst av gällande EU-regler. Statens jordbruksverk, SJV, och regeringen anstränger sig dock för att förändra dessa regler om det är möjligt att göra detta utan att det försämrar möjligheterna att förhindra fusk eller andra oegentligheter. Jag kommer att verka för att detta förändringsarbete liksom arbetet med att ytterligare förenkla ansökningsrutinerna prioriteras även framöver.
När det gäller förslaget till frikopplat stöd så föreslås brukaren få ett referensbelopp som är ett årligt genomsnitt av det stöd som denne erhöll under referensperioden 2000@2002. Det finns troligen inte någon brukare som inte påverkas på något sätt på grund av valet av referensperiod. I vissa fall kan dock effekterna synas vara orimliga och jag ser det som viktigt att försöka minimera dessa. Om man bortser från de brukare som påverkas av att de under eller efter referensperioden förändrat sin produktion så bedömer dock SJV att antalet brukare som kommer att påverkas i större utsträckning är begränsat.
Vi kan redan i dag konstatera att de flesta fall av sanktioner i samband med EU-stödsansökningar inte kommer att påverka det framtida frikopplade stödet. Först och främst kommer inga stöd inom miljö- eller landsbygdsprogrammet att ingå i det frikopplade stödet varför sanktioner av dessa stöd inte kommer att få någon påverkan på det frikopplade stödets storlek. När det gäller sanktioner som rör djur- eller arealbidrag så har kommissionen uttalat att det frikopplade stödet ska beräknas utifrån den faktiska arealen eller antalet djur och inte efter utbetalat stöd om detta belopp är lägre på grund av en sanktion mot brukaren. Hur detta undantag ska tillämpas behöver dock klarläggas ytterligare.
Det kan även ha funnits andra felaktigheter i stödansökningarna under åren 2000@2002, och som kan komma att påverka brukarens framtida referensbelopp. I EG:s regelverk, vilket har följts av länsstyrelserna när dessa fattat beslut, finns det tydliga riktlinjer hur dessa fel ska hanteras. Stödmottagarna har haft möjlighet att överklaga beslutet till SJV som då prövat överklagandet. Stödmottagaren har därutöver även kunnat överklaga till allmän förvaltningsdomstol. Sammanlagt får det därmed anses ha genomförts en prövning med god rättssäkerhet.
Enligt förslaget kommer det att finnas utrymme för att tillämpa undantag vid force majeure eller vid exceptionella omständigheter då brukarnas referensbelopp ska beräknas. Genom denna möjlighet bör orimliga effekter av förslaget för vissa brukare kunna lösas.
Det finns flera skäl som talar för att möjligheten att komplettera tidigare ansökningar ska begränsas. För det främsta blir effekten om en lantbrukare får ett uppräknat referensbelopp i förhållande till det faktiska stöd som betalats ut under perioden 2000@2002 att andra lantbrukares referensbelopp sänks. I de flesta fall där brukaren ansett sig fått för lågt stöd har det även skett en omfattande rättslig prövning.
Det är dock inte uteslutet att det kan finnas fall där brukarens utbetalade stödbelopp påverkats på ett sätt som man borde ta hänsyn till vid fastställande av referensbeloppets storlek och där dagens förslag inte medger någon möjlighet till undantag eller komplettering. Jag avser därför att bevaka denna fråga i den vidare behandlingen av förslaget i ministerrådet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.