EU-pensioner
Skriftlig fråga 1998/99:455 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-17
- Anmäld
- 1999-03-23
- Besvarad
- 1999-03-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 mars
Det är, enligt min mening, viktigt att skattebetalarnas pengar används på ett riktigt och ett effektivt sätt. Detta har varit min ledstjärna då jag startade som kommunpolitiker, senare som landstingspolitiker och nu som ledamot av Sveriges riksdag.
Politikerföraktet får, med jämna mellanrum, sina "smällar" av bl.a. olika affärer där politiker på ett vårdslöst sätt handskas med skattepengarna. Det som nu skett i EU kommer att öka detta politikerförakt.
Att sedan "sparkade" kommissionärer, enligt uppgift, skall kvittera ut 69 000 kr i månaden under tre år i avgångsvederlag kommer att öka politikerföraktet ytterligare. Att man dessutom har pension som gör att man - trots att man lämnat sina uppgifter - skall kvittera ut 100 000 kr i månaden måste fördömas. Att dessutom ingen samordning skall ske - med nya jobb och nya löner - gör saken ännu sämre.
Under förra veckan sågs mycket aktiva inlägg från regeringsmedlemmar då det gällde s.k. fallskärmar. När det gällt den privata marknaden har regeringen varit mycket aktiv då det gällt fallskärmar och avgångsvederlag.
Sverige bidrager med ett stort antal miljarder till EU:s verksamhet. Därav min fråga.
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidtaga, i förhandlingar med EU, för att exempelvis förhindra fallskärmar av den typ som nu kommit fram?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:455 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
Rolf Gunnarsson har ställt en fråga till statsrådet Erik Åsbrink rörande vilka åtgärder statsrådet avser vidtaga i förhandlingar med EU för att förhindra att fallskärmar, av den typ som den avgående EU-kommissionen får i avgångsvederlag, uppkommer. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Jag har också reagerat på uppgifterna om EU-fallskärmarna. Det är naturligtvis viktigt att förmåner för EU-anställda uppfattas som rimliga av medborgarna.
Vad gäller löner, avgångsvederlag, pensioner och vissa andra avlöningsförmåner för ledamöter i kommissionen och revisionsrätten och domare i EG-domstolen och förstainstansrätten regleras detta i EU:s löneförmånsförordning (4274/92). Lönen för en kommissionsledamot, som inte är ordförande eller vice ordförande, är t.ex. 112,5 % av lönen för de högst avlönade tjänstemännen i kommissionen.
När en kommissionsledamots mandat upphör har han/hon rätt till s.k. övergångsersättning i tre år. Storleken på ersättningen är 40-65 % av lönen beroende på antal tjänstgöringsår. Ersättningen upphör om personen får förnyat mandat inom en av EU:s institutioner eller avlider. Om ledamoten har uppnått pensionsåldern betalas endast den högsta av förmånerna pension eller övergångsersättning. Om personen i fråga får annat arbete, sker viss minskning av övergångsersättningen om de sammanlagda inkomsterna överstiger den lön kommissionsledamoten uppbar.
Pension utgår till f.d. kommissionsledamöter från 65 års ålder. För en ledamot som tjänstgjort en mandatperiod, dvs. fem år, utgår en pension om 22,5 % av lönen som kommissionär. Den högsta pension som kan utgå är 70 % av lönen.
De ekonomiska villkoren för en kommissionsledamot som lämnar sitt uppdrag är mycket förmånliga. Påståendet att ledamöterna av kommissionen samtidigt kan erhålla övergångsersättning och pension från EU stämmer emellertid inte.
Kommissionsledamöternas löne- och förmånsvillkor står i relation till de som gäller för EU-tjänstemännen. När villkoren för EU-institutionernas anställda diskuteras, verkar Sverige för vad vi ser som rättvisa, transparenta och rimliga anställningsvillkor. Sverige har varit pådrivande beträffande omförhandlingen av överenskommelsen om hur de EU-anställdas löner årligen skall justeras. I samband med den diskussionen har regeringen insisterat på att kommissionen tidigt skall presentera förslag på det personalpolitiska området, som underlag för en diskussion mellan medlemsstaterna. Till följd härav har kommissionen lagt fram en tidsplan för när underlag, rapporter, m.m., avseende såväl löne- som pensionssystem, skall presenteras.
När det gäller villkoren för Europaparlamentarikerna, behandlas detta mellan EU-länderna inom ramen för diskussionen om den nya stadgan. Även här driver Sverige på så att inte de allmänna villkoren och olika förmånsersättningar bär inslag av överkompensation. Vi anser också att ledamöternas arvode skall beskattas nationellt.
Villkoren för kommissionens ledamöter kan alltså inte ses som en isolerad fråga. Regeringen arbetar konsekvent för att löner och andra villkor får en rimlig nivå i EU:s institutioner.
Avslutningsvis vill jag säga att regeringen agerar på alla sätt för att undvika att EU-institutionerna hanterar tillgängliga medel, dvs. medlemsstaternas skattepengar, vårdslöst. Exempelvis har Sverige i den s.k. ECHO-affären, som berör oegentligheter med medel i biståndsbudgeten, agerat aktivt i rådet för att försäkra sig om att kommissionen går till botten med det inträffade och ställer ansvariga till svars. Vi har också konsekvent understött och drivit på de reformprogram som inletts inom områdena finansiell styrning och kontroll. Inom ramen för ansvarsfrihetsprövningen och i det löpande rådsarbetet har vi ställt långtgående krav på åtgärder från kommissionens sida inom en rad områden i ljuset av revisionsrättens rapporter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.