EU-ordförandelandet Sverige och gatubarnen

Skriftlig fråga 1999/2000:538 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-16
Anmäld
2000-02-22
Besvarad
2000-03-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 februari

Fråga 1999/2000:538

av Elizabeth Nyström (m) till utrikesminister Anna Lindh om EU-ordförandelandet Sverige och gatubarnen

Regeringen har nyss presenterat sitt arbetsprogram inför perioden som EU:s ordförandeland. Ungefär samtidigt visade TV ett skakande reportage om gatubarnen i Bukarest. En av kommentarerna till reportaget var att Rumänien måste ta hand om sina gatubarn innan man kunde aspirera på att bli EU-land. Jag delar den uppfattningen.

I de baltiska staterna, som är de länder som Sverige i första hand vill utvidga EU med, finns tiotusentals gatubarn. De resurser som i dessa länder avsätts till detta gigantiska samhällsproblem är otillräckliga @ för att inte säga obefintliga.

Hur tänker utrikesministern uppmärksamma situationen för gatubarnen i samband med frågan om EU-utvidgningen?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:538 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 2 mars

Svar på fråga 1999/2000:538 om EU-ordförandelandet Sverige och gatubarnen

Utrikesminister Anna Lindh

Elizabeth Nyström har frågat mig hur jag tänker uppmärksamma situationen för gatubarnen i samband med frågan om EU-utvidgningen.

Låt mig först säga att jag delar Elizabeth Nyströms upprördhet över de rumänska gatubarnens situation. Barnen är en av de grupper i samhället som kommit att bli mest utsatta efter omställningarna i Central- och Östeuropa efter murens fall. Inte minst gäller detta i Rumänien, som är ett av de fattigaste kandidatländerna med stora ekonomiska svårigheter.

Just fallet Rumänien visar att EU, inom ramen för utvidgningsprocessen, har möjlighet att driva på utvecklingen för att skydda utsatta barn. Efter starka krav från EU under sommaren och hösten 1999 tog den rumänska regeringen fram en särskild handlingsplan för att komma till rätta med den svåra situationen för barnhemsbarnen, en fråga som har direkt koppling till situationen för gatubarnen. Utöver inhemsk finansiering har EU avsatt 30 miljoner euro för detta ändamål. Regeringen har i samtliga fall stött EU:s agerande och fortsätter att nära följa frågan.

I de central- och östeuropeiska kandidatländerna finns, i varierande grad, problem med utsatta barn som ett resultat av svåra sociala förhållanden. Uppgifter om antalet gatubarn, som i sig är en svårdefinierad term, bör dock mötas med viss försiktighet. Hela denna fråga måste ses som en del i ett större socialt sammanhang.

Problemet existerar också i våra baltiska grannländer. Här gör Sverige som bekant omfattande insatser inom den sociala sektorn där stora satsningar gjorts på att utveckla dessa länders socialtjänst och metoderna för socialt arbete. Denna verksamhet har rönt stor uppskattning. Ett särskilt Nätverk för barnfrågor i Östersjöregionen, under Östersjöstaternas råd, samordnar insatser på barnområdet. Inom ramen för Nordiska rådets "Handlingsplan för barn och unga i Nordens närområden" finns för år 2000 4 miljoner danska kronor för att stödja utsatta barn och ungdomar. Också svenska Rädda Barnen har hjälpt till att bygga upp motsvarigheter i de baltiska länderna. Därtill kommer ett stort antal insatser inom ramen för vänortssamarbeten, insatser av frivilligorganisationer etc.

Hur kan Sverige, utöver alla ovan nämnda insatser, som ordförandeland bidra till att förbättra gatubarnens situation? Under ordförandeskapet kommer EU-utvidgningen att vara en av Sveriges främsta prioriteringar. Bakom detta finns en mycket stark parlamentarisk uppslutning. Genom att driva utvidgningsprocessen framåt ger Sverige ett viktigt bidrag till den utveckling och de reformer som är nödvändiga för att kandidatländerna ska kunna upptas i medlemskretsen. Det gäller naturligtvis också gatubarnens villkor. Omfattande insatser för att stimulera ekonomisk tillväxt parallellt med sociala reformer utgör centrala element i de förberedelser som görs av ett kandidatland med stöd av EU. Ett aktivt svenskt stöd för utvidgningsprocessen, som ordförandeland och i övrigt, kommer på sikt att ge förutsättningar för att förbättra situationen för utsatta grupper i de blivande EU-länderna.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.