EU och utvecklingsprogram

Skriftlig fråga 2001/02:334 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-03
Anmäld
2001-12-11
Besvarad
2001-12-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga 2001/02:334 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Mona Sahlin om EU och utvecklingsprogram

Gemenskapsinitiativet Adapt var under förra budgetperioden ett transnationellt utvecklingsprogram som medfinansierades med mer än 1 600 miljoner euro av den europeiska socialfonden. I medlemsstaterna finansierades Adapt med ytterligare drygt 1 700 miljoner euro. Totalt har alltså nästan 3 400 miljoner euro förbrukats av 3 680 projektanordnare. Projekten har handlat om t.ex. livslångt lärande, kompetensutveckling, IT i arbetslivet och jämställdhet. Uppföljningar, årsrapporter och slutrapporter i all ära men viktigast är att lärdomar, resultat och produkter kommer till användning, även efter att projekten upphört. Enligt uppgift har kommissionen inte samlat in och systematiserat produkter från projekten och det talas om att när EUROPS, den europeiska stödstrukturen som arbetade på kommissionens uppdrag, slog igen förstördes de insamlade produkterna.

Det svenska initiativet www.hosadapt.net har dock haft som mål att sprida information om EU-finansierade produkter för arbetslivet via webben för att på så sätt undvika att hjulet uppfinns på nytt. Projektet har varit lyckat men hotas av nedläggning då finansieringen endast sträcker sig till den sista november 2001.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att lärdomar, resultat och produkter från de olika gemenskapsinitiativen kommer till användning efter det att projekten upphört?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:334 besvarad av statsrådet Ulrica Messing

den 20 december

Svar på fråga 2001/02:334 om EU och utvecklingsprogram

Statsrådet Ulrica Messing

Ulla Hoffmann har frågat Mona Sahlin vilka åtgärder hon har för avsikt att vidta för att lärdomar, resultat och produkter från de olika gemenskapsinitiativen kommer till användning efter det att projekten har upphört.

Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som ska svara på frågan.

EU:s gemenskapsinitiativ inriktas på sakområden som är gemensamma för unionen som helhet. Under programperioden 2000@2006 för strukturfonderna finns fyra gemenskapsinitiativ; Interreg III, Equal, Leader + och Urban II. En viktig utgångspunkt i planeringen av dessa program har varit erfarenheterna från gemenskapsinitiativen i den föregående programperioden, bl.a. Adapt.

Ett exempel är det nya gemenskapsinitiativet Equal som syftar till att i transnationellt samarbete främja nya metoder för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden. Genomförandet av Equal bygger vidare på erfarenheterna från de tidigare gemenskapsinitiativen Adapt och Employment, vad avser såväl projektresultat som programmets utformning. T.ex. avser en viktig del av programmet, för vilken finansiering avsatts, spridning av uppnådda resultat och påverkan på nationell och europeisk nivå. Sådan spridning och påverkan ska ske genom bl.a. tematiska nätverk.

Ulla Hoffmann nämner det tidigare Adapt-projektet Hos Adapt och den databas @ tillgänglig på www.hosadapt.net @ som där skapats med presentationer av mer än 200 produkter från Adaptprojekt i olika länder. Denna databas, som av antalet användare att döma varit mycket framgångsrik, hålls för närvarande tillgänglig på internet på samma adress av Svenska ESF-rådet. Myndigheten undersöker nu möjligheterna för att databasen kan handhas på europeisk nivå.

Ett annat exempel på insatser inom gemenskapsinitiativen med syfte att ta till vara resultat från föregående programperiod är Interreg III C och det kommande Interact. Interreg III C syftar till ett strukturerat erfarenhets- och metodutbyte mellan alla medlemsländer avseende bl.a. Interreg och Urban.

Interact är ämnat att öka mervärdet och kvaliteten generellt i genomförandet av Interreg III och dess olika delar A, B och C. Bl.a. genom nätverkssamarbete och kompetensutveckling vad gäller såväl administrationen av programmen som genomförande av projekt och uppföljning av dessa.

Sammantaget finns det enligt min mening goda förutsättningar för att resultaten av gemenskapsinitiativen får en bred spridning och tillämpning.

I de s.k. övervakningskommittéerna och en stor mängd andra fora där myndigheter och organisationer deltar äger ett engagerat samarbete och erfarenhetsutbyte kring programmen rum. Till sist vilar det också ett ansvar på alla oss berörda beslutsfattare på olika nivåer att ta till vara resultaten av gemenskapsinitiativen i den nationella verksamheten.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.