EU och religionsfriheten

Skriftlig fråga 1995/96:279 av Ingrid Näslund (kds)

Klar

Inlämnad:: 1996-02-08
Besvarad:: 1996-02-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 februari

Fråga 1995/96:279 av Ingrid Näslund (kds) till utrikesministern om
EU och religionsfriheten

Leen van der Waal från Holland har vid två tillfällen ställt en fråga
till EU-kommissionären Manuel Marin beträffande respekten för
mänskliga rättigheter - i det här fallet religionsfriheten - i Egypten,
som EU har ett samarbetsavtal med. Först svarade kommissionen att
man skulle undersöka de påstådda människorättskränkningarna. I sitt
andra svar väckte Manuel Marin ett visst uppseende genom uttalandet
att det inte finns någon orsak för Europeiska unionen att blanda sig i
frågan och speciellt uppmärksamma religiösa rättigheter på bekostnad
av andra mänskliga eller universella rättigheter, vilka kan vara av stor
betydelse för EU:s vidkommande.

EU kommer som bekant att satsa stort i Medelhavsområdet. Det är
enligt min mening nödvändigt att EU har klart definierade krav på
respekt för alla mänskliga rättigheter, däribland religionsfrihet.

Vad tänker utrikesministern göra för att det I EU:s uttalanden, age-
randen och avtal klart skall framgå att religionsfriheten är en av de
oförytterliga mänskliga rättigheterna, som måste respekteras av såväl
EU som alla dess samarbetspartner?

Svar på skriftlig fråga 1995/96:279 besvarad av Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén

den 14 februari

Svar på fråga 1995/96:279

Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén

Ingrid Näslund har frågat mig vad jag avser göra för att det i EU:s
uttalanden, ageranden och avtal klart skall framgå att religionsfriheten
är en mänsklig rättighet, som måste respekteras av såväl EU som alla
dess samarbetspartner.

Vid konferensen om det Euro-mediterrana Partnerskapet i Barcelo-
na, 27-28 november 1995, antogs utan reservationer en slutdeklaration,
i vilken parterna åtog sig att respektera de mänskliga fri- och rättighe-
terna. I deklarationen tydliggörs att dessa rättigheter skall omfatta reli-
gionsfrihet, liksom tanke-, yttrande- och föreningsfrihet. Under hela
förberedelsearbetet inför konferensen underströk Sverige starkt vikten
av att parterna skulle förbinda sig att främja demokrati och mänskliga
rättigheter. I det uppföljningsarbete som nu pågår förbereds bl.a. den
politiska dialog mellan EU:s medlemsstater och partnerländerna, vilken
skall utgöra forum för diskussionen om MR- och demokratifrågor.
Sverige kommer givetvis aktivt att delta i detta arbete.

Rätten till religionsfrihet är fastslagen i konventionen om medbor-
gerliga och politiska rättigheter som har ratificerats av majoriteten av
FN:s medlemsländer, inklusive Egypten. FN antog vidare, år 1981, en
deklaration om avskaffande av alla former av religiös ofördragsamhet.
Religionsfriheten finns väl definierad i dessa rättsliga instrument. Där-
till läggs, i FN:s kommission för mänskliga rättigheter, varje år fram en
resolution, som betonar betydelsen av religionsfrihet. Sverige liksom
övriga EU-länder stöder denna resolution. Vi kommer aktivt att fortsät-
ta stödet för att envars rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet skall
respekteras världen över. Vi kommer också att fortsätta verka för att
kränkningar av dessa grundläggande friheter upphör.

Ett annat exempel på hur Sverige aktivt söker bidra till fortsatt dia-
log i dessa frågor var den Euro-Islam konferens, som på mitt initiativ,
anordnades i Stockholm sommaren 1995. Ett av konferensens viktigas-
te syften var att söka intensifiera dialogen och finna vägar för ökad
förståelse över kultur- och religionsgränser. Glädjande fick Euro-Islam
konferensen ett stort gensvar i övriga europeiska länder liksom i mus-
limska länder, däribland Egypten. Under juni detta år kommer en upp-
följningskonferens att arrangeras i Jordanien, med stöd från Sverige.

Övrigt om skriftliga frågan

Intressenter

Frågeställare

Ingrid Näslund (kds)

Ställd till

utrikesministern

Besvarad av

Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.