EU och MR-konventioner

Skriftlig fråga 2004/05:51 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-09-24
Inlämnad
2004-09-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-09-30
Svar anmält
2004-10-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 september

Fråga 2004/05:51

av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om EU och MR-konventioner

För någon månad sedan var det nya EU-landet Estland på väg att bryta mot FN:s tortyrkonvention, Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och FN-konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna genom att överväga att utlämna Hemo Amedsson, en kurdisk man från Turkiet. Nederländerna överväger att utlämna Nuriye Kesbir, en kurdisk kvinna från Turkiet, till Turkiet. Om Nederländerna verkställer detta gör de sig skyldiga till brott mot samma internationella konventioner som Estland var på väg att göra.

Rapporter från människorättsorganisationer i Turkiet, Human Rights Foundation of Turkey and Human Rights Association, visar att trots lagändringar så minskar inte tortyren och förföljelserna i Turkiet utan ökar. Turkiet har fått omfattande kritik från bland andra Europadomstolen för mänskliga rättigheter för osakliga och icke rättssäkra rättegångar. Trots att de statliga turkiska säkerhetsdomstolarna föreslås bli kvar men under annat namn, så inväntar Nederländerna garantier från den turkiska regeringen om att Nuriye Kesbir ska få en rättvis rättegång. Den senaste utvecklingen inom EU, där medlemsländer överväger att bryta mot internationella konventioner och utlämna politiskt aktiva kurder från Turkiet till regimen i Turkiet, oroar.

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är därför:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att frågan om respekt för internationella konventioner lyfts upp på EU:s dagordning?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:51 besvarad av Laila Freivalds

den 30 september

Svar på frågorna 2004/05:41 om utlämningen av Nuriye Kesbir och 51 om EU och MR-konventioner

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förhindra att den nederländska regeringen bryter mot internationella konventioner genom att utlämna Nuriye Kesbir. Ulla Hoffmann har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att frågan om respekt för internationella konventioner lyfts upp på EU:s dagordning.

Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.

Enligt artikel 3 i FN:s konvention mot tortyr med mera ska ingen konventionsstat utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat i vilken det finns grundad anledning att tro att personen skulle utsättas för tortyr. Denna princip har även utvecklats i Europadomstolens praxis. Rätten till en rättvis rättegång fastslås i artikel 14 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och i artikel 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Konventionerna reglerar dock inte frågan om förbud mot utvisning eller utlämning i fall risk föreligger att rätten till en rättvis rättegång kränks. Turkiet har som part till dessa konventioner en folkrättslig förpliktelse att garantera en rättvis rättegång. Därtill kommer det absoluta förbudet mot tortyr.

När det gäller respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet har den turkiska regeringen under senare tid genomfört många viktiga reformer på det lagstiftande området. EU och Sverige har i denna process framhållit vikten både av det lagstiftande arbetet och av fullt genomslag i praktiken av reforminitiativen.

Nederländerna har tillträtt såväl Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som FN:s konvention mot tortyr med mera. Den nederländska regeringen är givetvis väl bekant med såväl sina folkrättsliga åtaganden som situationen i Turkiet. Eftersom jag har förtroende för de nederländska myndigheternas agerande i denna fråga kommer jag därför inte att vidta någon särskild åtgärd.

Skyddet och främjandet av mänskliga rättigheter utgör inte bara en grundprincip för EU, utan ingår också i gemenskapens lagstiftning. Härigenom är de mänskliga rättigheterna och följaktligen efterlevnaden av internationella konventioner på området redan en högt prioriterad fråga för EU i dess interna och externa politik.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.