Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU och megabomber

Skriftlig fråga 2009/10:114 av Sachet, Ameer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-10-20
Anmäld
2009-10-20
Besvarad
2009-10-28
Svar anmält
2009-11-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 oktober

Fråga

2009/10:114 EU och megabomber

av Ameer Sachet (s)

till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

Om kongressen tillmötesgår den amerikanska militären så kommer den jättelika MOP (Massive Ordnance Penetrator) att kunna lastas på bombplan av typen B2 nästa sommar. Med en längd på sex meter och en diameter på en meter är MOP lite längre men mycket tunnare än en normal personbil. Vikten är nästan 14 ton varav 2,4 ton sprängmedel. MOP ska kunna gräva ned sig upp till drygt 60 meter i marken innan den exploderar. USA:s flygvapen vill skaffa sig ett lager om tio till tolv MOP. MOP beskrivs som världens mäktigaste bomb av traditionellt snitt, alltså med undantag för atomvapen. Det finns dock också vakuumbomber, även kallade termobariska laddningar. Både Ryssland och USA rapporteras ha tagit fram vakuumbomber med större sprängverkan än MOP.

Då nedrustningsinitiativ kommer på ett vapenområde, som atomvapen, finns alltid en tendens till att de militärindustriella komplexen i stormakterna försöker utveckla någon annan vapentyp. Därför är det viktigt att nedrustningsinitiativ handlar om breda nedrustningar av alla vapentyper. Det är också viktigt att försöka kväva initiativ till att utveckla nya vapen.

Vilka initiativ avser försvarsministern att ta inom och genom EU för att motverka tillverkning, utveckling och placering i Europa av konventionella bomber med den förstörelsekraft som MOP eller termobariska bomber har?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:114 besvarad av Försvarsminister Sten Tolgfors

den 28 oktober

Svar på fråga

2009/10:114 EU och megabomber

Utrikesminister Carl Bildt

Ameer Sachet har frågat försvarsministern vilka initiativ han avser att ta inom och genom EU för att motverka tillverkning, utveckling och placering i Europa av konventionella bomber med den förstörelsekraft som MOP eller termobariska bomber har. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Internationell humanitär rätt eller krigets lagar innehåller regler vars syfte är att lindra krigets verkningar. En av de viktigaste principerna är distinktionsprincipen som innebär att åtskillnad måste göras mellan militära mål å ena sidan och civila och civil egendom å den andra. Den internationella humanitära rätten stadgar att staternas rätt att välja vapen inte är obegränsad. Det är till exempel förbjudet att använda vapen som inte kan följa internationell humanitär rätt.

Enligt tilläggsprotokoll I till de fyra Genèvekonventionerna är alla statsparter skyldiga att, vid studium, utveckling, anskaffning eller val av ett nytt vapen, avgöra om användningen under vissa eller alla omständigheter skulle vara förbjuden enligt internationell humanitär rätt. I Sverige sker det genom Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt. Alla EU:s medlemsstater är part till tilläggsprotokoll I. USA är inte det men har utvecklat en motsvarande procedur för att bedöma om ett vapen är i enlighet med humanitärrättsliga regler.

Av öppna uppgifter på amerikansk sida framgår att den så k allade MOP-bomben (Massive Ordnance Penetrator) innebär att man utvecklar ett konventionellt, precisionsstyrt vapen på ca 30 000 punds vikt med förmåga att slå ut djupt liggande, hårda mål som bunkrar och tunnlar. Liknande vapen, om än inte av samma storlek och slagkraft, har övervägts, planerats och utvecklats i olika länder under årens lopp ända sedan andra världskriget.

Jag utgår från att USA och andra länder gör de bedömningar som krävs för att säkerställa att nya vapen inte strider mot internationell humanitär rätt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.