EU och människohandeln
Skriftlig fråga 2003/04:1296 av Acketoft, Tina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-06-02
- Inlämnad
- 2004-06-02
- Besvarad
- 2004-06-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2004-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 juni
Fråga 2003/04:1296
av Tina Acketoft (fp) till justitieminister Thomas Bodström om EU och människohandelnSlavhandel låter som ett ord som beskriver en företeelse som ligger långt tillbaka i tiden. Men det är verklighet i dag för ungefär en halv miljon kvinnor och barn i EU. De kommer ofta från östra Europa men utnyttjas i alla EU-länder. Flertalet exploateras sexuellt, andra tvingas arbeta under omänskliga villkor. Slavhandeln styrs av internationella ligor och utgör en stor del av den organiserade brottsligheten. EU måste lägga avsevärt större resurser och politiskt engagemang på att stoppa den.
EU måste stödja rehabiliterings- och stödprogram för människohandelns offer och potentiella offer. Det finns redan väl fungerande program som upprättats av frivilligorganisationer i ursprungsländerna, men de behöver stöd. EU måste bidra till att utarbeta vittnesskyddsprogram och verka för att öka rättssäkerheten för de drabbade. Permanenta uppehållstillstånd i destinationsländerna ska ges till offer för människohandel. EU måste bidra till att medvetenheten om människohandelns konsekvenser ökar, såväl bland riskgrupper som berörda myndigheter. EU:s myndigheter måste samarbeta mycket mer med tull, polis och åklagarväsende i de länder utanför unionen som människohandelns offer kommer ifrån. Människors rätt till skydd från exploatering måste också ingå i den rättighetskatalog som borde vara fundamentet i en verklig europeisk konstitution. Sist men inte minst måste vi öppna Europas gränser för arbetskraftsinvandring.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieministern vilka åtgärder han ämnar vidta för att förmå EU att agera mer kraftfullt mot slavhandeln.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1296 besvarad av Thomas Bodström
den 10 juni
Svar på fråga 2003/04:1296 om EU och människohandeln
Justitieminister Thomas Bodström
Tina Acketoft har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förmå EU att agera mer kraftfullt mot slavhandeln.
Att bekämpa människohandel är en svensk profilfråga i internationella sammanhang och flera initiativ har tagits i olika forum. Inom EU har Sverige drivit frågan om människohandel på flera sätt. Den 19 juli 2002 beslutades slutligt det rambeslut som i stort sett färdigförhandlades under det svenska ordförandeskapet. Rambeslutet kommer att ge de straffrättsliga förutsättningarna för ett utvecklat samarbete inom EU mot människohandeln. Hit hör inte minst en gemensam definition om tillnärmandet av de straff som kan bli aktuella. Sverige har vidare inom ramen för EU:s regionala samarbeten med Asien och Afrika tagit initiativ till att utarbeta gemensamma handlingsplaner för att bekämpa människohandel. I det regionala samarbetet mellan Asien och Europa (ASEM) har Sverige initierat ett projekt mot människohandel som resulterat i att en handlingsplan för att bekämpa människohandel antogs av ASEM:s utrikesministrar i maj 2001. Sverige har aktivt verkat för att denna genomförts. Sverige har också aktivt deltagit i utarbetandet av FN:s tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Inom EU har Sverige drivit frågan om människohandel på flera sätt. Den 19 juli 2002 beslutades slutligt det rambeslut som i stort sett färdigförhandlades under det svenska ordförandeskapet. Rambeslutet kommer att ge de straffrättsliga förutsättningarna för ett utvecklat samarbete inom EU mot människohandeln. Hit hör inte minst en gemensam definition och tillnärmandet av de straff som kan bli aktuella.
Människohandeln är en av de grövsta formerna av organiserad, gränsöverskridande brottslighet. Det räcker därför inte att skapa legala förutsättningar för att bekämpa den. Operativt polis- och rättsligt samarbete är därför centralt. Vid justitie- och inrikesministermötet i Bryssel den 8 juni lade jag därför fram ett förslag till regelverk för ett snabbare och effektivare utbyte av information och underrättelser mellan polisen och andra brottsbekämpande myndigheter inom EU. Rätt information i rätt tid är ofta avgörande för att en polisutredning ska gå framåt och jag är övertygad om att detta blir ett viktigt instrument.
EU måste också agera mer kraftfullt när det gäller att skydda brottsoffren och när det gäller att förebygga människohandel. Jag tycker det är viktigt att detta avspeglas i EU:s agerande i förhållande till sina grannländer. Organisationer som är specialiserade på skydd av brottsoffer behöver mer stöd och möjligheter till att bygga upp nätverk. I EU:s geografiska närområde måste också åtgärder vidtas. Justitiedepartementet är därför aktivt för att driva på en process i länderna på Balkan i syfte att utveckla kapaciteten och möjligheterna att förebygga och bekämpa människohandeln.
Genom EU-samarbetet kan vi ta ytterligare steg för att förebygga och bekämpa människohandeln. Vid toppmötet i juni finns det möjligheter att stats- och regeringscheferna kommer att enas om en ny konstitution för EU. Detta kommer att innebära nya möjligheter för ett utvecklat samarbete mot grov, gränsöverskridande brottslighet som, inte minst, innefattar människohandel.
I syfte att skapa verktyg för en effektivare bekämpning av grova brott som människohandel och för att utveckla internationellt samarbete pågår givetvis arbete också i Sverige. För närvarande bereds flera förslag till ny lagstiftning. Det gäller till exempel om särskilda regler bör införas för polisens arbetsmetoder som till exempel kontrollerade leveranser, bevisprovaktion, dolda kroppsmikrofoner, skyddad identitet för polismän med mera. Förslag rörande ett vittnesskyddssystem och nya bestämmelser om förverkande av vinning av brott är två andra viktiga frågor för en utveckling av bekämpningen av människohandeln.
För åren 2004@2006 avsatte vidare regeringen 30 miljoner kronor till polisen att användas specifikt för bekämpningen av människohandeln och en ökad aktivitet rapporteras från polisen, framför allt i Sveriges geografiska närområde.
Slutligen har regeringens arbete för att ta fram en nationell handlingsplan för arbetet att bekämpa prostitution och handel med människor, särskilt kvinnor och barn, har inletts. Handlingsplanen, som kommer att inbegripa insatser på nationell, regional, EU- och internationell nivå, kommer bland annat att innehålla olika insatser för skydd och bistånd till offren för prostitution och människohandel.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.