EU och GATS
Skriftlig fråga 2002/03:626 av Bernhardson, Bo (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-05
- Inlämnad
- 2003-03-05
- Besvarad
- 2003-03-12
- Svar anmält
- 2003-03-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 mars
Fråga 2002/03:626
av Bo Bernhardson (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om EU och GATSSedan en tid pågår, om än ganska mycket i skymundan, en debatt om det Allmänna Tjänstehandelsavtalet, GATS (General Agreement on Trade in Services), och dess konsekvenser för främst världens fattiga länder. Kritikerna menar att avtalet fungerar som en murbräcka för en nyliberal omvandling på de rika ländernas och de internationella storbolagens villkor. Att ett syfte med avtalet är att offentliga verksamheter ska privatiseras och att därmed den orättvisa makt-, inkomst- och förmögenhetsfördelningen i världen kommer att förstärkas ytterligare. Kritiken har tillbakavisats med till synes formellt riktiga hänvisningar till att avtalet lämnar avgörandet till varje enskilt land, huruvida en allmän sektor ska privatiseras och konkurrensutsättas. Privatisering kan inte tvingas fram, har det hetat. Nu visar det sig, enligt uppgifter i främst utländska medier, att den europeiska unionen i den förhandlingsrunda som pågår ställer en rad krav på att fattiga länder ska privatisera och öppna i dag offentliga områden för att ge möjlighet för europeiska storföretag att tjäna pengar på de marknader som då skapas. Det handlar bland annat om vatten- och energiförsörjning och avsikten uppges också vara att på så sätt kompensera EU-länderna för åtaganden som i någon mån innebär att handelshinder och exportsubventioner inom jordbrukssektorn avvecklas. Jag utgår från att "läckorna" om EU:s kravlista är korrekta och konstaterar att unionens agerande är oanständigt.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att hindra den orättfärdiga politik som EU nu bedriver också i Sveriges namn?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:626 besvarad av Leif Pagrotsky
den 12 mars
Svar på fråga 2002/03:626 om EU och GATS
Statsrådet Leif Pagrotsky
Bo Bernhardsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta i GATS-förhandlingarna.
Bo Bernhardsson har uppmärksammat den kritik som riktats mot EU, och som gått ut på att EU skulle tvinga utvecklingsländer att privatisera sina vatten- och energimarknader.
Det här stämmer inte. I EU:s krav till andra länder står det att EU inte begär att något land ska privatisera tjänster. Kraven tar sikte endast på privata tjänstemarknader. Dessutom framför EU vikten av att varje land @ inte minst u-länderna @ reglerar sina privata marknader på ett sätt som överensstämmer med god samhällsstyrning.
Krav inom vattensektorn har riktats mot ett antal länder @ men långt ifrån alla. Vad EU vill är att europeiska och svenska företag ska få leverera tjänster inom vattensektorn på de marknader där privata företag redan är verksamma, på villkor som importlandet anger. Här ger tjänstehandelsavtalet importlandet möjlighet att behålla eller till och med införa begränsningar, om det så önskar.
Ta vattendistribution som ett exempel. Många länder har på senare tid privatiserat vatten- och avloppshanteringen. Dessa länder skulle, om de själva ville, kunna besluta om regler om subventionssystem, distributionstäckning och maxpriser, eller till och med differentierad prissättning för fattiga. Helt i enlighet med GATS. De skulle kunna kräva att privata företag distribuerar vatten även till områden som inte tidigare omfattats av vattenförsörjningen, så att fattiga människor utan tillgång till vatten ska omfattas av överenskommelsen. Ingenting i tjänstehandelsavtalet hindrar alltså u-länder från att själva bestämma vilka regler som ska gälla på den privata tjänstemarknaden, så länge man inte behandlar utländska företag på ett annorlunda sätt än inhemska.
Jag har full förståelse för att det finns en uppriktig oro över de pågående tjänsteförhandlingarna. Till exempel är de EU-dokument som finns tillgängliga skrivna av och för experter på området, och därför svårbegripliga för vanligt folk. Det här är ett problem, och också något som jag vill ändra på.
Något som också kan oroa är det hemlighetsmakeri som omgärdar EU:s sätt att sköta förhandlingarna. Jag anser att EU ska vara lika öppet som vi i Sverige är. Det finns inget att dölja. Det här har jag också framfört vid ett flertal tillfällen, bland annat till EU-kommissionären Pascal Lamy. Men tyvärr motsätter sig flera EU-länder @ och också flera u-länder i WTO @ en ökad öppenhet i förhandlingarna.
Jag delar alltså den kritik som riktats mot hemlighetsmakeri och oklara texter. Men tack och lov är mycket av den oro som ligger bakom kritiken av GATS ogrundad. GATS-förhandlingarna handlar bara om tjänster i sektorer där privata företag redan är verksamma. Om och hur en sektor privatiseras är enbart ett nationellt beslut.
Det är en felaktig föreställning att u-länderna förlorar på ökad tjänstehandel. Jag är övertygad om att tjänstehandeln kan minska klyftorna mellan u- och i-länder, till och med effektivare än annan handel. Det är svårt, men ingen omöjlighet för ett utvecklingsland att inom tjänstesektorn göra grodhoppet in på den internationella ekonomins arena. Indiens IT-satsningar är ett exempel. Att uppnå samma konkurrenskraft inom industritillverkning är mycket svårare eftersom det kräver inte bara kunskap, men också omfattande investeringar i byggnader, maskiner, transporter, försäljning, marknadsföring och annat. I GATS-förhandlingarna har vi därför sett att många u-länder @ på samma sätt som andra länder @ har en rad offensiva intressen där man vill ha tillgång till så många länders marknader som möjligt.
Frågan är därför inte huruvida tjänstehandel är bra eller inte. Det handlar om hur vi bäst utvecklar och utformar den för att uppnå våra mål om global tillväxt, utveckling, välfärd och rättvisa.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.