EU-mötet i Göteborg
Skriftlig fråga 2000/01:1431 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-20
- Besvarad
- 2001-07-19
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1431
av Annelie Enochson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om EU-mötet i GöteborgSom göteborgare och politiker från Göteborg är det med sorg och förfäran som jag bevittnat vad som hänt i min stad under helgens toppmöte. Vår vackra stad har förvandlats till en barrikaderad stad där de flesta affärer i centrala staden varit stängda, skyltfönstren igenspikade och hundratals containrar varit utplacerade för att om möjligt hålla borta vandalerna och därmed förhindra ytterligare skadegörelse. Vanliga göteborgare har flytt de centrala delarna av staden och poliserna har kämpat en heroisk kamp emot ligister och marodörer.
Med facit i hand är det alltid lättare att säga vad som skulle kunna ha gjorts för att förhindra det inträffade. I det här fallet torde dock inte någon ens i sin vildaste fantasi ha trott att det som nu har inträffat verkligen skulle hända. Göteborg har emellertid fått uppleva några av sina värsta dygn och vi står nu med en våldtagen och ödelagd stad där värdet på den förstörda egendomen beräknas överstiga 100 miljoner kronor.
Avser justitieministern verka för att staten tar sitt ekonomiska ansvar och bidrar till att de som drabbats av skadegörelse i Göteborg under EU-toppmötet hålls ekonomiskt skadeslösa?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1431 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på frågorna 2000/01:1431 om EU-mötet i Göteborg, 1435 om ersättning till företagare, 1448 om vandaliseringen i Göteborg och 1511 om ersättning till näringsidkare efter kravallerna i Göteborg
Justitieminister Thomas Bodström
Med anledning av händelserna i samband med Göteborgstoppmötet har Annelie Enochson, Anita Sidén och Magnus Jacobsson frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att de som har drabbats av skadegörelse ska hållas ekonomiskt skadeslösa. Inger René har ställt samma fråga till statsministern.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på den sistnämnda frågan. Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.
Både under och efter oroligheterna i Göteborg har jag vid flera tillfällen haft anledning att utförligt kommentera våldsverkarnas beteende. Jag har då framhållit att det som inträffat är fullkomligt oacceptabelt. Det finns anledning att även i detta sammanhang upprepa det. Till detta ska naturligtvis läggas att jag djupt beklagar den förstörelse som drabbat Göteborgs stad @ som arbetat hårt med sitt värdskap @ samt enskilda personer och företag.
Inledningsvis vill jag betona det självklara förhållandet att det är de som har vållat skadorna som ska ersätta dem. I den mån förövarna av skadegörelsen i Göteborg kan identifieras, lagföras och överbevisas om sin medverkan i förstörelsen är det alltså dessa som ska ersätta skadorna.
De som fått egendom förstörd är som regel försäkrade mot skadegörelse. Liksom vid andra skadehändelser får det alltså nu i vanlig ordning prövas om försäkringarna täcker de aktuella skadorna. Hur denna prövning utfaller är bl.a. beroende av villkoren i de berörda försäkringsavtalen och således en sak mellan försäkringsbolagen och de försäkrade.
Det är därför ännu för tidigt att ta ställning till de frågor som ställts av Annelie Enochson, Anita Sidén, Inger René och Magnus Jacobsson. Allmänt kan emellertid sägas att det i den uppkomna situationen inte finns någon generell rätt till ersättning av staten. Däremot kan ersättning betalas enligt skadeståndslagen ifall skador har vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning, varvid skadeståndsanspråk normalt handläggs av Justitiekanslern.
I vissa exceptionella situationer kan regeringen besluta om ersättning till enskilda som drabbats av skador, trots att det inte finns någon ersättningsskyldighet. Med hänsyn till pågående rättsprocesser och handläggning i försäkringsbolagen har regeringen inte haft anledning att ta upp den frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.