EU-konventet
Skriftlig fråga 2002/03:1250 av Jönsson, Anita (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-07-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-08-22
- Anmäld
- 2003-09-16
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 juli
Fråga 2002/03:1250
av Anita Jönsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om EU-konventetEfter grundliga överläggningar har nu EU-konventet lämnat fram sitt utkastsförslag till en EU-konstitution. Ett av målen med konstitutionen är att föra unionen närmare medborgarna och göra lagar och andra direktiv mer förståeliga. Därför är det viktigt att medborgarna känner att de har haft tillräcklig insyn i processen och att resultatet är ett mer demokratiskt och öppet EU. Trots detta är det oroväckande få människor i Europa som känner till arbetet med konventet. En spansk undersökning visade att 90 % av spanjorerna inte kände till konventet, och att bara 1 % visste vad dess mål var. 2001 publicerade brittiska UD en undersökning som visade att 25 % av britterna inte visste att deras land var en medlemsstat i EU. I Sverige svarade nyligen 36 % av de tillfrågade i en opinionsundersökning att de läst, sett eller hört talas om konventets arbete. Nästan två tredjedelar har alltså inte hört talas om det. Debatten kring konventet och vad det i slutändan kommer att innebära för medborgare i EU:s medlemsstater, inklusive Sverige, har varit alldeles för lågmäld. På lång sikt är en sådan utveckling farlig, och kan späda på det demokratiska underskottet.
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att skapa en mer vital och djupgående debatt om EU-konventet och dess framtida inverkan på Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1250 besvarad av Anna Lindh
Svar på fråga 2002/03:1250 om EU-konventet
Utrikesminister Anna Lindh
Anita Jönsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa en mer vital och djupgående debatt om EU-konventet och dess framtida inverkan på Sverige.
Jag håller med Anita Jönsson om vikten av att det förs en bred offentlig debatt om EU:s framtid, och om konventets förslag.
Under juli månad skickades konventets utkast till konstitutionellt fördrag tillsammans med departementspromemorian om konventet ut på remiss till närmare 140 remissinstanser. Remissinstanserna utgör ett brett urval av såväl folkrörelser och myndigheter som icke-statliga organisationer, politiska och religiösa organisationer och universitet. Utöver denna omfattande remissbehandling har regeringen också på andra sätt deltagit i och arbetat för att stimulera debatten om EU:s framtid.
Regeringen har deltagit i debatten, bland annat genom Lena Hjelm-Walléns arbete som regeringsrepresentant i konventet. Hennes inlägg och ändringsförslag har löpande publicerats på konventets hemsida. Hon har också under hela konventsarbetet haft kontakt med svenska folkrörelser och intresseorganisationer för att diskutera framtidsfrågorna. Hon har deltagit i hundratalet seminarier, debatter, skolbesök och föreningsmöten över hela landet, samt diskuterat framtidsfrågorna med de svenska ledamöterna i ungdomskonventet.
På initiativ av regeringen har Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS) inrättats. SIEPS har bland annat till uppgift att publicera rapporter och anordna seminarier för att på så sätt bidra till den Europapolitiska debatten.
Ett viktigt inslag i debatten är det arbete som utförs av EU 2004-kommittén, vilken tillsattes av regeringen hösten 2002. Kommittén har fått uppdraget att stimulera en bred och offentlig debatt och att öka kunskapen om EU:s utveckling och framtid inför regeringskonferensen år 2004. Kommittén ska också koppla den svenska debatten om EU till motsvarande debatt i EU:s medlems- och kandidatländer samt belysa aktuella frågeställningar om det framtida EU.
Slutligen välkomnar regeringen de initiativ som tagits av riksdagen för att föra debatten om EU:s framtid vidare. Till dessa hör den hearing som EU-nämnden planerar hålla om konventet under augusti i år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
