EU-kommissionens rapport
Skriftlig fråga 2003/04:760 av Backman, Hans (fp)
Frågan är besvarad
- Anmäld:
- 2004-02-13
- Inlämnad:
- 2004-02-13
- Besvarad:
- 2004-02-18
- Svar anmält:
- 2004-02-18
den 13 februari
Fråga 2003/04:760
av Hans Backman (fp) till finansminister Bosse Ringholm om EU-kommissionens rapportEU-kommissionens rapport, som nyligen presenterades av EU-kommissionens ordförande Romano Prodi, noterar att övergången till en kunskapsbaserad ekonomi i Sverige inte givit full utdelning i form av ökad produktivitet.
I rapporten uppmanas Sverige att se över skatte- och bidragssystemen för att öka människors vilja att arbeta och att fortsätta skattesänkningarna på arbete.
Avser finansministern att vidta några åtgärder med anledning av EU-kommissionens rapport?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:760 besvarad av Bosse Ringholm
Svar på fråga 2003/04:760 om EU-kommissionens rapport
Finansminister Bosse Ringholm
Hans Backman har frågat mig om vilka åtgärder avseende skatte- och bidragssystemen som jag avser att vidta för att fortsätta att sänka skatten på arbete och öka människors vilja att arbeta. Frågan är ställd med anledning av EU-kommissionens rapport som nyligen presenterades av EU-kommissionens ordförande Romano Prodi.
Jag förmodar att det är kommissionens meddelande om genomförandet av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för åren 2003@2005 som avses i frågan.
Inledningsvis vill jag påpeka att arbetsproduktiviteten per anställd i näringslivet under perioden 1990@2002 har utvecklats snabbare i Sverige än i såväl OECD-länderna som USA. Detta indikerar att tillväxtpotentialen är god i Sverige. De senaste åren, 2002 och 2003, har produktivitetsutvecklingen varit fortsatt stark inte bara i industrin utan även i tjänstesektorn. För att säkerställa en fortsatt positiv utveckling är det emellertid viktigt att stärka drivkrafterna till att arbeta och därigenom öka möjligheterna att nå full sysselsättning. Regeringen bedriver redan i dag ett långsiktigt arbete med att minska de kombinerade marginaleffekterna i skatte- och bidragssystemen. Som en del i detta arbete inleddes år 2000 den pågående inkomstskatteomläggningen vilken är inriktad på att sänka marginal- och genomsnittsskatterna för låg- och medelinkomsttagare. Omläggningen består av en stegvis kompensation för den allmänna pensionsavgiften och en successiv minskning av andelen skattebetalare som betalar statlig inkomstskatt.
De tre steg som hittills har tagits i skatteomläggningen har tillsammans med reformer i bidragssystemen och införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen medfört ökade drivkrafter att söka och acceptera erbjudanden om arbete. Arbetsinsatsen har dessutom ökat från del- till heltid. Den genomsnittliga marginaleffekten vid en ökad arbetsinsats har minskat från knappt 53 % 1997 till 46 % 2003, det vill säga nära sju procentenheter. Dessutom ger det reformerade pensionssystemet, som trädde i kraft med full effekt 2003, tydliga drivkrafter till fortsatt arbete i högre åldrar.
Regeringen vill genomföra det fjärde steget i den pågående inkomstskatteomläggningen. En förutsättning är dock att det statsfinansiella läget tillåter detta. Ett fullföljande av omläggningen skulle ytterligare stärka drivkrafterna till arbete.
