EU-kommissionens rapport
Skriftlig fråga 2003/04:760 av Backman, Hans (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-02-13
- Inlämnad
- 2004-02-13
- Besvarad
- 2004-02-18
- Svar anmält
- 2004-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 februari
Fråga 2003/04:760
av Hans Backman (fp) till finansminister Bosse Ringholm om EU-kommissionens rapportEU-kommissionens rapport, som nyligen presenterades av EU-kommissionens ordförande Romano Prodi, noterar att övergången till en kunskapsbaserad ekonomi i Sverige inte givit full utdelning i form av ökad produktivitet.
I rapporten uppmanas Sverige att se över skatte- och bidragssystemen för att öka människors vilja att arbeta och att fortsätta skattesänkningarna på arbete.
Avser finansministern att vidta några åtgärder med anledning av EU-kommissionens rapport?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:760 besvarad av Bosse Ringholm
Svar på fråga 2003/04:760 om EU-kommissionens rapport
Finansminister Bosse Ringholm
Hans Backman har frågat mig om vilka åtgärder avseende skatte- och bidragssystemen som jag avser att vidta för att fortsätta att sänka skatten på arbete och öka människors vilja att arbeta. Frågan är ställd med anledning av EU-kommissionens rapport som nyligen presenterades av EU-kommissionens ordförande Romano Prodi.
Jag förmodar att det är kommissionens meddelande om genomförandet av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för åren 2003@2005 som avses i frågan.
Inledningsvis vill jag påpeka att arbetsproduktiviteten per anställd i näringslivet under perioden 1990@2002 har utvecklats snabbare i Sverige än i såväl OECD-länderna som USA. Detta indikerar att tillväxtpotentialen är god i Sverige. De senaste åren, 2002 och 2003, har produktivitetsutvecklingen varit fortsatt stark inte bara i industrin utan även i tjänstesektorn. För att säkerställa en fortsatt positiv utveckling är det emellertid viktigt att stärka drivkrafterna till att arbeta och därigenom öka möjligheterna att nå full sysselsättning. Regeringen bedriver redan i dag ett långsiktigt arbete med att minska de kombinerade marginaleffekterna i skatte- och bidragssystemen. Som en del i detta arbete inleddes år 2000 den pågående inkomstskatteomläggningen vilken är inriktad på att sänka marginal- och genomsnittsskatterna för låg- och medelinkomsttagare. Omläggningen består av en stegvis kompensation för den allmänna pensionsavgiften och en successiv minskning av andelen skattebetalare som betalar statlig inkomstskatt.
De tre steg som hittills har tagits i skatteomläggningen har tillsammans med reformer i bidragssystemen och införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen medfört ökade drivkrafter att söka och acceptera erbjudanden om arbete. Arbetsinsatsen har dessutom ökat från del- till heltid. Den genomsnittliga marginaleffekten vid en ökad arbetsinsats har minskat från knappt 53 % 1997 till 46 % 2003, det vill säga nära sju procentenheter. Dessutom ger det reformerade pensionssystemet, som trädde i kraft med full effekt 2003, tydliga drivkrafter till fortsatt arbete i högre åldrar.
Regeringen vill genomföra det fjärde steget i den pågående inkomstskatteomläggningen. En förutsättning är dock att det statsfinansiella läget tillåter detta. Ett fullföljande av omläggningen skulle ytterligare stärka drivkrafterna till arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.