Ett starkare näringsliv efter pandemin
Skriftlig fråga 2020/21:1973 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-25
- Överlämnad
- 2021-02-26
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Sverige har i ett internationellt perspektiv en hög arbetslöshet. Enligt Eurostat var 8,5 procent av vår befolkning mellan 15 och 74 år arbetslösa i december 2020; genomsnittet för EU:s 27 länder ligger på 7,5 procent under samma period.
Den höga arbetslösheten kan delvis förklaras av effekterna av pandemin, men den har ju drabbat hela EU-området och det finns ingen anledning att vi då ska ligga högre än genomsnittet. Dessutom låg Sverige över EU-snittet redan före pandemin.
Vi vet att arbetslöshet är den största fattigdomsfällan och leder förutom till en dålig ekonomi här och nu till en lägre livsinkomst och därmed också en lägre pension. Arbetslöshet skapar klyftor i samhället och leder till utanförskap.
Nu går LO-förbunden ut i pressen och lyfter sin oro för de ökade klyftorna i samhället och för att just LO-gruppen skulle drabbats hårdare av försämrad ekonomin under pandemin.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka det svenska näringslivet och utbudet av jobb efter pandemin?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1973 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:1973 av Lotta Olsson (M)
Ett starkare näringsliv efter pandemin
Lotta Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka det svenska näringslivet och utbudet av jobb efter pandemin.
För stora delar av samhället har det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 inneburit omfattande svårigheter och utmaningar och vi befinner oss fortfarande i ett allvarligt läge. Många branscher, företagare och anställda har drabbats ekonomiskt till följd av viruset. Sedan pandemins start har regeringen sjösatt en rad stödåtgärder, till exempel omställningsstöd, omsättningsstöd för enskilda näringsidkare, korttidspermittering, kreditgarantier (företagsakuten), hyresstöd till utsatta branscher, lättnader i a-kassan för företagare samt tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Det är stödåtgärder som finns för att mildra konsekvenserna för jobb och företag.
Nu ser vi en risk för en tredje våg av smittspridning och läget är fortsatt allvarligt för företagen och på arbetsmarknaden. Regeringen har därför nyligen presenterat att man kommer föreslå förlängning av flera stöd som gäller april ut. Förlängningarna medför att arbetsgivare ges möjlighet att tillsammans med anställda planera framåt och snabbt sätta igång verksamheten igen efter en nedstängning.
Samtidigt ger klimatomställningen och den ökade digitaliseringen en möjlighet för näringslivet att genomföra en grön och digital omställning. Här har Sverige goda förutsättningar för att vara i framkant som ett av världens mest innovativa länder. Regeringen har därför förslagit satsningar på gröna kreditgarantier, möjliggörande av vätgasprojekt, elektrifiering av transporter, testbäddar för bioraffinaderier, strategi och handlingsplan för cirkulär ekonomi, fler utbildningsplatser och ökade resurser på forskning och innovation. Den gröna och digitala omställningen ger Sveriges näringsliv möjlighet att också skapa förutsättningar för nya affärsmodeller, ökad konkurrenskraft, fler jobb och ökad välfärd.
Stockholm den 9 mars 2021
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.