Ett slopande av beteskravet

Skriftlig fråga 2024/25:104 av Sofia Skönnbrink (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2024-10-01
Överlämnad
2024-10-01
Anmäld
2024-10-02
Sista svarsdatum
2024-10-09
Svarsdatum
2024-10-10
Besvarad
2024-10-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Den 29 augusti 2024 tog landsbydsminister Peter Kullgren emot betänkandet från utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (SOU 2024:56). Syftet med utredningen var att undersöka hur lönsamheten inom det svenska jordbruket kan stärkas, utan att försämra djurskyddet. Men precis som många befarat och som det tidigare har spekulerats om blev ett av förslagen från utredningen att slopa beteskravet för mjölkkor i lösdrift, något som landsbygdsministerns eget parti Kristdemokraterna länge har varit pådrivande för.

Det blir tydligt att utredaren inte delar Socialdemokraternas bild av vad ett starkt djurskydd innebär. Vi vet att beteskravet har stor betydelse för kornas välfärd eftersom det ger dem möjlighet att utföra sina naturliga beteenden samtidigt som det har positiva effekter på deras hälsa. Beteskravet spelar dessutom en viktig roll för den biologiska mångfalden. När djuren betar bidrar de till att hålla landskapet öppet, vilket gynnar en rad olika växt- och djurarter som är beroende av de betade markerna.

Självklart är det viktigt att vi stöttar våra lantbrukare och möjliggör för dem att öka sin lönsamhet på kort och lång sikt. Särskilt eftersom vi vet att det svenska jordbruket står inför stora ekonomiska utmaningar samtidigt som vi behöver öka vår självförsörjningsgrad i ett allt oroligare omvärldsläge. Vi socialdemokrater menar dock att ett slopande av beteskravet inte är rätt väg att gå, eftersom det innebär ett mervärde för konsumenterna. Risken är därför stor att ett slopat beteskrav skulle leda till att konsumenterna inte längre tycker att det är värt att betala extra för svensk mjölk eller ost och i stället väljer ett utländskt alternativ.

Med tanke på ovanstående vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

Delar ministern utredarens bild av att ett slopat beteskrav skulle innebära en ökad lönsamhet bland svenska mjölkbönder, och är ministern och regeringen i så fall beredd att driva igenom förslaget även om det påverkar kornas välfärd negativt?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:104 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Svar på fråga 2024/25:104 Ett slopande av beteskravet

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Svar på fråga 2024/25:104 av Sofia Skönnbrink (S)
Ett slopande av beteskravet

Sofia Skönnbrink har frågat mig om jag delar utredarens bild av att ett slopat beteskrav skulle innebära en ökad lönsamhet bland svenska mjölkbönder, och om jag och regeringen i så fall är beredd att driva igenom förslaget även om det påverkar kornas välfärd negativt.

Svenska mjölkbönder har sedan 1988 krav på sig att mjölkkor ska få komma ut på bete under sommaren. Sedan dess har både lantbruket och djurhållningen förändrats och moderniserats utifrån dagens förutsättningar och en stor majoritet av mjölkkorna hålls numera i lösdrift.

Det är viktigt att det fortfarande finns betande djur på våra marker för den biologiska mångfalden, att landskapen hålls öppna samt för landsbygdens utveckling och vår livsmedelsförsörjning. Regeringens ambition är att skapa förutsättningar för en ökad svensk livsmedelsproduktion och en stärkt livsmedelsberedskap i landet samtidigt som Sveriges starka djurskydd bibehålls.

Regeringen tillsatte därför en utredning i linje med det som aviserades i Tidöavtalet där utredaren bland annat skulle jämföra svenska djurskyddskrav för olika djurslag med EU:s djurskyddskrav och med nationella djurskydds­krav i andra relevanta medlemsstater inom EU samt analysera om, och i så fall i vilken grad, de svenska djurskyddskraven påverkar svenska livsmedels­producenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater, samt föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt och analysera hur det påverkar konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. Regeringen har alltså inte genom utredningens direktiv tagit ställning till en förändring av beteskraven.

Regeringen mottog betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) i slutet av augusti. Utredningens betänkande innehåller flera olika förslag och kommer att beredas enligt gängse rutiner inom Regeringskansliet. Vilka förslag regeringen går vidare med och hur dessa förslag kommer att utformas kan jag inte ge något svar på redan nu.

Stockholm den 9 oktober 2024

 

 

Peter Kullgren

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.