Ett robust banksystem

Skriftlig fråga 2020/21:1585 av Pål Jonson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-01
Överlämnad
2021-02-01
Anmäld
2021-02-02
Svarsdatum
2021-02-10
Besvarad
2021-02-10
Sista svarsdatum
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

Den senaste tiden har Swedbank haft omfattande problem med sitt it-system. Detta har lett till att många kunder har haft svårt att logga in på Swedbanks internetbank för att kunna utföra sina vanliga bankärenden, till exempel betalningar, transaktioner och värdepappersaffärer. Problemen har kvarstått i över en veckas tid.

Från bankens sida är man förtegen när det gäller orsaken till it-problemen. Swedbank säger i en kommentar i Svenska Dagbladet den 29 januari att  ”när det gäller frågor om it-system och säkerhet så är alla banker restriktiva med att diskutera störningar och vad de beror på offentligt. Det kan vara information som hjälper parter som vill skada banken”.

Det är begripligt att banken är förtegen kring om det skulle vara så att den utsatts för riktade cyberattacker. Dock är det ett generellt problem att många företag inte rapporterar de attacker de utsätts för till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps funktion CERT-SE. Det gör det svårare att kartlägga och agera mot de cyberhot som svenska myndigheter och företag utsätts för.

Ytterst är det oroande att en av Sveriges största banker med 4 miljoner privatkunder drabbas så hårt av it-problem en längre tid, oavsett orsak. Bankernas internetbaserade tjänster utgör ett mycket viktigt flöde som är avgörande för samhället möjligheter att kunna fungera. Sverige måste kunna ha ett robust banksystem som klarar påfrestningar. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

Vilken bedömning gör statsrådet när det gäller robustheten i de finansiella tjänsterna i Sverige, och vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka cybersäkerheten i systemet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1585 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Fi2021/00423 Finansdepartementet Finansmarknadsministern biträdande finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1585 av Pål Jonson (M) Ett robust banksystem

Pål Jonson har frågat Per Bolund vilken bedömning han gör när det gäller robustheten i de finansiella tjänsterna i Sverige, och vilka åtgärder han avser att vidta för att öka cybersäkerheten i systemet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Jag delar bland annat Finansinspektionens och Riksbankens bedömning i myndigheternas senaste stabilitetsrapporter från november förra året, att stabiliteten i det finansiella systemet är god. Samtidigt finns det hot och utmaningar som måste tas på stort allvar, inte minst när det gäller cybersäkerhet i den allt mer digitaliserade finansiella sektorn.

Centrala delar av det finansiella systemet är att anse som nationellt samhällsviktigt ur ett säkerhetsskyddsperspektiv. Det är därför viktigt att det fungerar även i fredstida kriser, vid höjd beredskap och då ytterst krig samt har en hög nivå av informationssäkerhet och skydd av den personliga integriteten. Finansiella företag har själva ett stort ansvar att se till att deras digitala tjänster fungerar och är tillgängliga. I och med genomförandet av EU:s NIS-direktiv har den finansiella sektorn ytterligare krav på sig när det gäller bland annat informationssäkerhet och incidentrapportering för sådan samhällsviktig verksamhet. Finansinspektionen är tillsynsmyndighet.

Ytterligare arbete för att stärka samhällets kapacitet att kunna möta en ökad hotbild på detta område görs både på EU-nivå och i Sverige. Den europeiska kommissionen presenterade före jul ett cybersäkerhetspaket. Paketet innehåller ett direktiv om en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen och en cybersäkerhetsstrategi. I samband med cybersäkerhetspaketet presenterades även ett förslag om ett nytt direktiv om kritiska enheters motståndskraft. De två lagförslagen ska förhandlas i rådet. På finansmarknadsområdet förhandlas nu en förordning om digital operativ motståndskraft i den finansiella sektorn (DORA-förordningen) syftar till att säkerställa att deltagare i det finansiella systemet har vidtagit de skyddsåtgärder som krävs för att motverka cyberattacker och andra it-relaterade risker. Förslaget innehåller krav som innebär att merparten av de aktörer som är aktiva i den finansiella sektorn ska bli mer motståndskraftiga mot störningar och hot. Regeringen har i december 2020 beslutat att inrätta ett nationellt cybersäkerhetscenter. Det nationella cybersäkerhetscentret ska stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska cyberhot mot Sverige och minska sårbarheterna. Därutöver har vi nyligen tillsatt en utredning om statens roll på betalningsmarknaden som bland annat ska titta på hur staten, inbegripet Riksbanken, kan säkerställa en effektiv och säker betalningsmarknad såväl i normala situationer som under fredstida kriser samt under höjd beredskap och då ytterst krig. I och med att teknikutvecklingen fortsätter och hoten förändras är det emellertid viktigt att hela tiden följa frågan om stabiliteten och säkerheten i det finansiella systemet, inte minst när det gäller frågor om cybersäkerhet.

Stockholm den 10 februari 2021

Åsa Lindhagen

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.