Ett rikt friluftsliv i skolan

Skriftlig fråga 2022/23:434 av Lena Hallengren (S)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

Sedan de nationella friluftspolitiska målen kom på plats 2012 har mycket förändrats i vår omvärld. Exempelvis har stillasittandet och den psykiska ohälsan ökat, oroande nog också bland barn och unga, som tillbringar 70 procent av sin vakna tid stillasittande. Andelen barn som vistas i naturen varje dag har minskat från 78 procent 2003 till 49 procent 2019.

Att vända denna negativa utveckling är nödvändigt för barns och ungas välmående, men även för att undvika växande folkhälsoproblem. Därför är det allvarligt att det friluftspolitiska målet Ett rikt friluftsliv i skolan har en negativ utveckling, enligt Naturvårdsverkets senaste uppföljning. Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till ”Samling för daglig rörelse”, som görs i anslutning till skoldagen och leds på regional nivå av distriktsidrottsförbunden i samverkan med kommuner och andra huvudmän.

Ett skäl till den negativa utvecklingen av målet är sannolikt att friluftsdagarna inte längre finns kvar i skolförordningen eller gymnasieförordningen. Det har inneburit en negativ inverkan på friluftslivets ställning i undervisningen, främst i ämnet idrott och hälsa men också i andra ämnen. Konsekvensen är att eleverna har fått sämre kunskaper om friluftslivet.

Lyckas vi vända utvecklingen mot en positiv utveckling av målet skulle både elevers hälsa och deras förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen på ett effektivt sätt förbättras. Det är i förskolan och grundskolan samhället kan nå alla barn och bidra till att fler skapar sig en livslång relation till rörelse i naturen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

Avser statsrådet att ta initiativ till en utvärdering av skolornas friluftsverksamhet som även beaktar utvecklingen av friluftsdagar?