Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ett nytt samarbetsorgan för att främja socialt företagande

Skriftlig fråga 2006/07:1031 av Adelsbo, Christer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-04-13
Inlämnad
2007-04-13
Besvarad
2007-04-18
Svar anmält
2007-04-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 april

Fråga

2006/07:1031 Ett nytt samarbetsorgan för att främja socialt företagande

av Christer Adelsbo (s)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

Sociala företag bildas av personer som på grund av något arbetshinder har svårt att hitta ett arbete. Syftet med det sociala företaget är alltid att i första hand skapa meningsfulla arbeten för personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. En grundläggande skillnad jämfört med andra företag är att de sociala företagen inte bara erbjuder arbete, utan dessutom bygger på att de anställda själva är aktiva i processen att skapa arbete och utforma sin arbetsplats.

Det sociala företagandet och dess utvecklingsmöjligheter berör flera politikområden, till exempel social‑, närings- och arbetsmarknadspolitik. Men det saknas ett samlat grepp från politiskt håll. Här har Sverige mycket att lära av andra länders erfarenheter av den sociala ekonomin. I Storbritannien har regeringen inrättat ett övergripande samarbetsorgan, Social Enterprise Unit. Målet med deras arbete är att komma med förslag på juridiska, ekonomiska och organisatoriska åtgärder för att främja det sociala företagandet. Fokus ligger på att sprida erfarenheter från framgångsrika sociala företag så att fler människor får arbete. I Storbritannien finns, liksom i Italien, också en särskild lagstiftning för de sociala företagen.

Vad tänker ministern göra för att ta ett samlat grepp över det sociala företagandet och den utvecklingspotential till nya arbetstillfällen som finns där?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1031 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 18 april

Svar på frågorna

2006/07:1031 Ett nytt samarbetsorgan för att främja socialt företagande

2006/07:1032 Utveckling av det sociala företagandet

Näringsminister Maud Olofsson

Christer Adelsbo har frågat Sven Otto Littorin vilka åtgärder han är beredd att göra för att ta ett samlat grepp över det sociala företagandet och den utvecklingspotential till nya arbetstillfällen som finns där.

Christer Adelsbo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra samordningen mellan politikområden, myndigheter och intresseorganisationer så att det sociala företagandet ska kunna utvecklas på ett bättre sätt.

Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågorna.

Ett av regeringens centrala mål är att minska utanförskapet och att fler människor som kan och vill arbeta ska ha möjlighet att försörja sig genom eget arbete och få uppleva arbetsglädje och arbetsgemenskap under trygga villkor. Arbetslinjen ska därför prägla såväl arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Det sociala företagandet är en viktig aktör i detta arbete. Regeringen har vidare som målsättning att öka valfriheten för dem som behöver vård i olika former. Sociala företag kan även här vara en aktör som kan bidra till en sådan utveckling.

Villkoren för det sociala företagandet påverkas av ett flertal åtgärder som görs inom närings‑, arbetsmarknads- och socialpolitiken. Inom arbetsmarknadspolitiken finns det för den som är arbetslös och vill starta ett eget företag, möjlighet att under ett inledningsskede få en försörjning i form av aktivitetsstöd. Stödet, som benämns stöd till start av näringsverksamhet, är inte speciellt riktat till personer med funktionshinder utan är en arbetsmarknadspolitisk insats som kan lämnas till den som är arbetslös och som av arbetsförmedlingen bedöms ha förutsättningar att bedriva näringsverksamhet. För personer som har ett funktionshinder som också medför nedsatt arbetsförmåga finns ytterligare en stödform nämligen särskilt stöd till start av näringsverksamhet. Bidragsbeloppet uppgår till högst 60 000 kronor och får lämnas till den som har kostnader för utrustning eller andra kostnader när företaget startas. Detta bidrag få kombineras med stöd till start av näringsverksamhet. Vidare kan nämnas att många sociala kooperativ anställer personer med funktionshinder med hjälp av lönebidrag. Detta bidrag är avsett att kompensera den nedsatta arbetsförmågan hos individen.

Inom ramen för de näringspolitiska insatserna kan nämnas att Almi bland annat stöder affärsutveckling vilket innefattar bland annat rådgivning, kontaktförmedling och olika utvecklingsprogram. Vidare erbjuder Almi marknadskompletterande riskvillig lånefinansiering. Regeringen har förstärkt möjligheterna för Almi att ge mindre krediter till nya och små företag. Almi kan nu ge lån på upp till 100 000 kronor utan krav på medfinansiering mot tidigare 50 000 kronor.

Många av de sociala företagen marknadsför hushållsnära tjänster. I mars innevarande år har regeringen föreslagit att den som har utgifter för hushållsarbete ska få en minskning av skatten med hälften av kostnaden (prop. 2006/07: 94).

Socialt företagande bedrivs ofta i kooperativ form. Av de medel som Verket för näringslivsutveckling (Nutek) disponerar under utgiftsområde 24, anslag 38:2 Näringslivsutveckling m.m., har verket avsatt 35 miljoner för stöd till de lokala kooperativa utvecklingscentrumen (LKU). LKU:na erbjuder dem som vill starta kooperativ verksamhet rådgivning.

För att förbättra situationen i ett antal kommun- och stadsdelar där utanförskapet är särskilt stort avser regeringen också att inleda en försöksverksamhet med så kallade nystartcentrum. Försöket syftar till att finna en samverkansform där olika aktörer samlas under ett och samma tak, i syfte att underlätta för den enskilde att få snabb och välriktad hjälp och stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Genom att samla privata, offentliga och ideella aktörer på ett och samma ställe kan den enskilde snabbare och enklare få hjälp med till exempel frågor som rör utbildning eller hälsovård liksom jobbmatchning och att starta eget. Denna verksamhet avser i första hand invandrare men kan vara intressant att titta vidare på också för andra grupper till exempel funktionshindrade.

Vad gäller samordning mellan myndigheter finns bestämmelser om det i flertalet myndigheters instruktioner. Exempelvis anges i förordning (2000:1178) med instruktion för Verket för näringslivsutveckling att Verket för näringslivsutveckling ska främja ökad samordning mellan statliga aktörer inriktade på företagsutveckling och regional utveckling samt komplettera och stärka verksamhet som bedrivs av andra aktörer med närings- eller regionalpolitisk inriktning.

Avslutningsvis vill jag framhålla att jag är medveten om att det bland flera av de aktörer som är verksamma inom det sociala företagandet finns uppfattningen att befintliga stödsystem inte är avpassade för de sociala företagens verksamhet. Då de sociala företagen enligt min bedömning kan ge ett viktigt bidrag till regeringens arbete för att minska utanförskapet är jag intresserad av fortsatta diskussioner med representanter för det sociala företagandet för att få närmare beskrivning av problematiken. Ett led i detta är mitt deltagande i konferensen Bryt utanförskapet! De sociala företagen visar vägen? som Nutek anordnar tillsammans med Näringsdepartementet den 25 maj.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.