Ett nationellt kompetenscentrum för Bliss
Skriftlig fråga 2012/13:706 av Lundh Sammeli, Fredrik (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-08-14
- Anmäld
- 2013-08-15
- Besvarad
- 2013-08-28
- Svar anmält
- 2013-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 augusti
Fråga
2012/13:706 Ett nationellt kompetenscentrum för Bliss
av Fredrik Lundh Sammeli (S)
till statsrådet Maria Arnholm (FP)
Rätten till arbete och rätten till ett språk förvägras många med funktionsnedsättningar. Det internationella symbolspråket Bliss, ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder i stället för av bokstäver, ger personer med talskador som också har svårt att använda teckenspråk möjlighet att bygga ett språk.
Rätten att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Det kan man med Bliss, som är ett fullvärdigt språk som kom till Sverige på 70-talet och som används i skolor runt om i landet. Men många Blissanvändare stannar i den språkliga utvecklingen när de slutar skolan. De blir rostiga när de inte längre tränar och använder språket.
Jag har under några år fått följa ett otroligt spännande arbete vid Sunderby folkhögskola i Luleå, där man i ett Europaunikt demokratiprojekt kartlagt och skapat ett nätverk av Blissanvändare som med teknikens hjälp ska kunna ha kontakt med varandra. Det skulle vara väldigt roligt om statsrådet också hade möjlighet att följa med dit på ett besök någon gång och träffa alla fantastiska deltagare och all fantastisk personal. Målet med arbetet är att skapa ett nationellt kompetenscentrum i Luleå för användarna av symbolspråket Bliss. Ett nationellt kunskapscentrum där Blissanvändare och alla som kommer i kontakt med Blissanvändare kan få utbildning, mötas och utveckla sitt språk. Detta är något som i dag saknas i Sverige och som skulle ha stor betydelse för väldigt många människor som i dag förvägras en mänsklig rättighet.
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att förverkliga målet om ett nationellt Blisscentrum i Luleå?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:706 besvarad av Statsrådet Maria Arnholm
Svar på fråga
2012/13:706 Ett nationellt kompetenscentrum för Bliss
Statsrådet Maria Arnholm
Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att förverkliga målet om ett nationellt Blisscentrum i Luleå.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag instämmer i det frågeställaren framför om rätten för personer med funktionsnedsättning att kunna använda sitt språk på lika villkor som alla andra människor – inte minst för att möjliggöra full delaktighet i samhället. Det pågår därför insatser runt om i landet för människor som använder symbolspråket Bliss. Exempelvis arbetar Specialpedagogiska skolmyndigheten med nationell rådgivning om flera olika hjälpmedel för att underlätta för personer med talskada där Blisspråket är ett av flera hjälpmedel. Myndigheten erbjuder t.ex. kurser i Bliss och har utvecklat Bliss-online som är en webbaserad tjänst där man genom att teckna ett abonnemang får tillgång till alla Blissymboler. Specialpedagogiska skolmyndigheten beviljar också bidrag till folkhögskolor som anordnar nätverksträffar och har erfarenhetsutbyten för deltagare.
Ett annat exempel är det regeringsuppdrag som Hjälpmedelsinstitutet (HI) – ett nationellt kunskapscentrum inom hjälpmedelsområdet – har haft att särskilt fokusera på att stimulera utveckling och teknikstöd för personer med talskada. Uppdraget redovisades tidigare år. HI föreslår bl.a. att förordningen (2001:638) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation ses över med syftet att statsbidraget som lämnas till landstingen i högre utsträckning än idag ska komma samtliga målgrupper till del. Detta innefattar bl.a. personer med talskada. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Folkhögskolorna gör värdefulla insatser på en rad områden i vårt samhälle. För sitt arbete tilldelas folkbildningen årligen ett betydande statligt stöd om mer än 3,3 miljarder kronor. Dessa medel fördelas av Folkbildningsrådet till studieförbunden och folkhögskolorna.
Folkbildningens verksamhet ska vara öppen för alla och tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Folkhögskolorna har möjlighet att söka särskilt utbildningsstöd för detta ändamål. Det särskilda utbildningsstödet till folkhögskolor som Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelade förra året uppgick till ca 141 miljoner kronor. Detta bidrag vänder sig till utbildningsinsatser såsom teckenspråkstolk och kursstödjare. Detta innefattar även personer som kan behöva använda Bliss.
Som folkbildningsminister vill jag avslutningsvis klargöra den särskilda ställning som folkbildningen har genom sin självständighet och sin möjlighet att själva avgöra hur resurserna ska användas på bästa sätt.
Självständigheten hos folkhögskolor ger förutsättningar att prioritera olika verksamheter och utbildningsbehov. Det gläder mig att Sunderby Folkhögskola i Luleå har valt att prioritera och utveckla arbetet med personer som är användare av symbolspråket Bliss. Sunderby Folkhögskola är ett exempel på hur man redan idag har skapat ett mycket engagerat arbete kring symbolspråket Bliss, ett arbete som verkar vara i ständig utveckling med användning av resurser både från kommunalt och statligt håll, t.ex. genom projektmedel från Allmänna arvsfonden.
Regeringen kommer fortsättningsvis också att föra en kontinuerlig dialog med företrädare för folkbildningens aktörer i dessa frågor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.