Ett kärnvapenfritt Europa
Skriftlig fråga 2005/06:1015 av Jóhannesson, Berit (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-02-15
- Inlämnad
- 2006-02-15
- Besvarad
- 2006-02-22
- Svar anmält
- 2006-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 februari
Fråga 2005/06:1015 av Berit Jóhannesson (v) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Ett kärnvapenfritt Europa
Natos säkerhetsstrategi bygger på kärnvapenavskräckning. USA har sedan 1954 placerat ut kärnvapen i Europa. 1973 fanns 7 300 amerikanska kärnvapen i europeiska Natoländer. I dag har USA ett kärnvapenparaply av 480 taktiska kärnvapen i sex europeiska Natoländer: Belgien, Tyskland, Grekland, Holland, Italien och Turkiet. Taktiska kärnvapen har inte varit föremål för några nedrustningsavtal. Men många länder som har undertecknat icke-spridningsavtalet menar att USA:s placering av kärnvapen i icke-kärnvapenländer strider mot andan i avtalet. I Natoländerna Tyskland, Belgien och Norge har det tagits parlamentariska beslut och initiativ för att USA ska avlägsna sitt kärnvapenparaply över Europa. Utomparlamentariska krav på nedrustning och icke-spridning av kärnvapen är omfattande. Vänsterpartiet vill se en säkerhetsordning utan kärnvapen. Vi vill se en kärnvapenfri zon i Europa. Kärnvapen är ett hot så länge de existerar. I år är det 61 år sedan USA:s kärnvapenbombningar i Japan och 10 år sedan domen från den internationella domstolen i Haag om att hot och användning av kärnvapen strider mot internationell rätt. Frankrike har nyligen hotat med att använda kärnvapen vid en eventuell terroristattack. USA har under Bushregimen ”moderniserat” sin kärnvapenarsenal och utvecklar ett missilförsvar. Kärnvapenhotet är således påtagligt. USA och Europa har med sin hegemoni på kärnvapenfronten ett ansvar för nedrustningen. Sverige har traditionellt haft en pådrivande roll i nedrustningsfrågor tack vare alliansfriheten. Vänsterpartiet anser att det bör vara så även fortsättningsvis.
Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta inom EU för ett Europa fritt från europeiska och amerikanska kärnvapen?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1015 besvarad av Laila Freivalds
den 22 februari
Svar på fråga 2005/06:1015 om ett kärnvapenfritt Europa
Utrikesminister Laila Freivalds
Berit Jóhannesson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom EU för ett Europa fritt från europeiska och amerikanska kärnvapen.
Jag är helt enig med Berit Jóhannesson om att en säkerhetsordning måste skapas i vilken kärnvapen inte längre har någon roll. Vad regeringen verkar för är därmed inte enbart ett Europa fritt från kärnvapen utan en värld fri från sådana vapen. Denna vision är vägledande i vårt arbete för nedrustning, inklusive det som sker i och genom EU.
Berit Jóhannesson tar särskilt upp frågan om taktiska kärnvapen i Europa och det faktum att USA har sådana vapen utplacerade i sex europeiska länder. Däremot nämns inte Rysslands mycket omfattande arsenal av taktiska kärnvapen varav många finns i vårt närområde. Jag delar synen att denna vapenkategori helt måste försvinna och anser att det borde ske inom en nära framtid. Som ett första steg skulle USA kunna dra tillbaka samtliga taktiska kärnvapen från europeisk mark och Ryssland parallellt dra tillbaka alla sina utplacerade taktiska kärnvapen till ett enda lager.
Taktiska @ även kallade icke-strategiska @ kärnvapen är vapen med kort räckvidd som ofta är mindre i storlek och därmed mer rörliga. Som Berit Jóhannesson påpekar finns inga bindande avtal som särskilt reglerar förekomst eller nedrustning av just taktiska kärnvapen. Vad som finns är politiska utfästelser i form av de sovjetrysk-amerikanska så kallade presidentdeklarationerna från 1991 och 1992. Vi tvingas dock konstatera att fullgörandet av dessa utfästelser, trots vissa framsteg, går alldeles för långsamt. Nedrustning av taktiska kärnvapen står emellertid på den internationella dagordningen och lyfts uttryckligen fram som ett av 13 steg i den handlingsplan om kärnvapennedrustning som antogs av Icke-spridningsfördragets (NPT) översynskonferens år 2000. Denna typ av vapen omfattas således av kärnvapenstaternas åtaganden att nedrusta och på sikt avskaffa alla kärnvapen. Sverige betonar, inte minst i EU-sammanhang, vikten av att de ovannämnda 13 stegen också genomförs.
I förhandlingarna i EU om en gemensam ståndpunkt inför 2005 års översynskonferens av NPT fick Sverige gehör för tydliga och specifika skrivningar om vikten av att Ryssland och USA fullgör sina utfästelser från 1991 och 1992 om att minska sina taktiska kärnvapenarsenaler och på sikt helt avskaffa dem. Denna linje kommer vi givetvis att fortsätta att driva, inom EU och i andra sammanhang.
Sverige har också vid flera tillfällen tillsammans med partnerländerna i koalitionen för en ny agenda, NAC, (Brasilien, Egypten, Irland, Mexiko, Nya Zeeland och Sydafrika) lagt fram en resolution i FN:s generalförsamling om nedrustning av taktiska kärnvapen. Resolutionen innehåller bland annat förslag till förtroendeskapande åtgärder, förbättrad säkerhet kring taktiska kärnvapenarsenaler och totalförbud för vissa typer av taktiska kärnvapen.
Jag kan försäkra Berit Jóhannesson om Sveriges fortsatta engagemang för kärnvapennedrustning. I detta ligger ett åtagande att verka för att samtliga kärnvapenstater nedrustar och på sikt helt eliminerar alla former av kärnvapen i Europa och i världen, men också för att inga nya kärnvapenstater tillkommer. Detta innebär också att vi fortsätter att uppmana kärnvapenmakterna att på kort sikt minska kärnvapnens roll i respektive säkerhetsdoktriner och att inte modernisera sina kärnvapenarsenaler eller utveckla nya kärnvapen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.