Ett återupprättat banverk

Skriftlig fråga 2020/21:974 av Jimmy Ståhl (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-10
Överlämnad
2020-12-11
Anmäld
2020-12-14
Svarsdatum
2020-12-28
Sista svarsdatum
2020-12-28
Besvarad
2020-12-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Det har i dagarna rapporterats om att sträckan mellan Ramlösa och Lund, Västkustbanan, först fick en hastighetssänkning från 180 kilometer i timmen till 70 kilometer i timmen på grund av ett spårfel. Vid närmare undersökning visade det sig att spåren var allvarligt skadade, med resultatet att det blev i det närmaste totalstopp i tågtrafiken på den aktuella sträckan. Endast ett pågatåg i timmen kan köra på spåren, och bussar har satts in som ersättning. Detta får konsekvenser för dem som arbetspendlar i regionen, med kraftigt ökande restider och trängsel som uppstår när bussar måste ersätta delar av tågtrafiken.

Sträckan mellan Ramlösa och Lund är byggd i omgångar. Sträckan mellan Kävlinge och Lund var färdigställd 1995 och sträckan Kävlinge till Ramlösa var klar år 2001. Det bör tilläggas att denna sträcka inte trafikeras av tunga godståg utan uteslutande av persontåg, vilket sliter mindre på rälsen.

Frågan man ställer sig är om underhållet av spåren är obefintligt eller satt till ett absolut minimum, och i så fall varför?

Den ekonomiska skillnaden mellan att byta spår respektive underhålla spår är mycket stor. Att underhålla spår genom slipning kostar cirka 50 kronor spårmetern, medan att byta spår kostar cirka 12 000 kronor spårmetern. Om underhållet minskas och konsekvensen blir att man tvingas halvera tiden för spårbyten, från 40 år till 20 år, blir det oerhört dyrt. Med tanke på järnvägens redan väl upparbetade underhållsskuld vore detta oförsvarbart. För att öka järnvägsresandet måste vi ha en järnväg vi kan lita på.

Med anledning av ovanstående frågar jag infrastrukturminister Tomas Eneroth

 

Kommer ministern att utreda fördelarna med en återgång till ett banverk, där man både upphandlar underhåll och har underhållsverksamhet i egen regi?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:974 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Svar på fråga 2020/21:974 av Jimmy Ståhl (SD) Ett återupprättat banverk

Jimmy Ståhl har frågat mig om jag kommer att utreda fördelarna med en återgång till ett banverk, där man både upphandlar underhåll och har underhållsverksamhet i egen regi.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller den svenska järnvägen. Efter år av underinvesteringar i svensk infrastruktur beslutade regeringen 2018 om en nationell plan för transportinfrastrukturen som innebär en satsning på över 700 miljarder kronor till investeringar i hela landet. Det är bland annat den största järnvägssatsningen i modern tid med omfattande nyinvesteringar men också en rekordstor ökning av järnvägsunderhållet. Genom förslag i budgetpropositionen för 2021 genomför regeringen ytterligare satsningar på järnvägsunderhållet med 500 miljoner kronor per år under perioden 2021–2023.

Regeringen har i nuläget inga planer på att skapa ett Banverk. Regeringen beslutade den 21 mars 2018 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda hur framtidens järnvägsunderhåll bör organiseras. Utredaren överlämnade sitt betänkande till mig i mars 2020. Betänkandet har därefter remitterats till den 30 oktober 2020. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram handlingsplaner för att förbättra bland annat underhållsplanering, trafikinformation och minska störningar i järnvägstrafiken. Regeringen kommer fortsätta arbetet med att stärka järnvägens förutsättningar.

Stockholm den 21 december 2020

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.