Etniska och religiösa vårdcentraler

Skriftlig fråga 2007/08:1570 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-08-21
Anmäld
2008-08-28
Besvarad
2008-09-04
Svar anmält
2008-09-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 augusti

Fråga

2007/08:1570 Etniska och religiösa vårdcentraler

av Carina Hägg (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Friskolor tenderar att dela upp barn efter föräldrars inkomst, religiös och etnisk tillhörighet. Detta riskerar att leda till ökat utanförskap, skillnader i förutsättningar för undervisning och begränsa flickors rätt till självständiga val. Deras rättigheter minskar.

Och nu vill Moderaterna driva den här bekymmersamma utvecklingen ännu längre. Det kommer djupt oroande uppgifter om Vårdval Stockholm, då landstingets borgerliga majoritet planerar att införa etniska och religiösa vårdenheter. Sverige har att leva upp till åtagande om nationella minoriteter och ursprungsbefolkning. Nu ska tillhörighet till nationella minoriteter, etniska grupper och religion avgöra val av vårdcentral.

Etniskt och religiöst inriktade vårdcentraler skulle försämra sjukvården bland människor, för vilka sjukvården varit en av få kontakter med det svenska samhället. Religiöst ledda vårdcentraler med en restriktiv syn på abort och preventivmedel skulle nu få ansvaret för att ge stöd till flickor och kvinnor just i dessa frågor. Invandrarkvinnor kommer att tillhöra förlorarna, om denna förändring genomförs.

Min fråga till statsminister Fredrik Reinfeldt är om han avser att verka för ett stopp för möjligheten att patienter inom hälso- och sjukvården ska delas upp utifrån tillhörighet till nationell minoritet, ursprungsbefolkning, etnicitet eller religion.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1570 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 4 september

Svar på fråga

2007/08:1570 Etniska och religiösa vårdcentraler

Socialminister Göran Hägglund

Carina Hägg har frågat statsministern om han avser att verka för ett stopp för möjligheten att patienter inom hälso- och sjukvården ska delas upp utifrån tillhörighet till nationell minoritet, ursprungsbefolkning, etnicitet eller religion. Arbetsfördelningen inom Regeringskansliet är sådan att det är jag som ska svara på frågan.

Vård ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och utformas i samråd med patienten. Detta står tydligt uttryckt i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Ingen ska mot sin vilja delas in i en grupp utifrån religion eller etnicitet. Det är heller inte någon sådan påtvingad indelning som det handlar om när det gäller de planerade vårdcentraler som frågeställaren hänvisar till.

Att som patient möta vårdpersonal som har kunskaper i språk och kännedom om kultur och religion är något i grunden mycket positivt som förbättrar möjligheterna att skapa förtroende och ge en god vård. Det är också något som ligger i linje med hälso- och sjukvårdslagens krav på att sjukvården ska vara utformad så att den främjar goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.

Jag anser att det är viktigt att vården präglas av öppenhet och mångfald i fråga om innehåll, form och vårdgivare. En mångfald av vårdgivare inom den offentligt finansierade vården kan stimulera utvecklingen av nytänkande, kostnadseffektiva lösningar, förbättrad tillgänglighet och valfrihet.

Ökad valfrihet inom hälso- och sjukvården kan stärka patientens ställning gentemot vården och stimulera kvalitetsutveckling genom att patienterna väljer den inrättning som har bäst kvalitet. Det skapas konkurrens som sporrar till förbättring.

Förutsatt att de vårdgivare som vill öppna mottagning uppfyller kraven på kvalitet, bemötande och likabehandling i hälso- och sjukvårdslagen samt de krav som landstinget ställer ser jag positivt på denna typ av etablering. Det är min uppfattning att vårdinrättningar med kompetens inom olika områden som språk, kultur och religion kan bidra till att förbättra den service som erbjuds patienterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.