Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

etnisk kvotering och allas likhet inför lagen

Skriftlig fråga 2004/05:257 av von Sydow, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-02
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2004-11-08
Besvarad
2004-11-17
Besvarad
2004-11-18
Svar anmält
2004-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 november

Fråga 2004/05:257

 av Henrik von Sydow (m) till statsrådet Jens Orback om etnisk kvotering och allas likhet inför lagen

Vid antagningen till juristutbildningen vid Uppsala universitet inför höstterminen 2003 öronmärktes 30 av 300 nybörjarplatser åt sökanden med båda föräldrar utrikes födda. Syftet uppgavs vara att öka den etniska mångfalden inom juristkåren. I höst har rapporterats att två av Sveriges journalistutbildningar, JMG i Göteborg och JMK i Stockholm, planerar att vid antagningen nästa höst öronmärka var tionde studieplats åt sökande med utomnordisk bakgrund. Motivet är mycket vällovligt, men metoden leder direkt fel. Kvantitativa mål och kvoter av det slag som nu används vid Uppsala universitet innebär en fokusering vid ytliga olikheter som utseende, namn, kultur eller språklig brytning. Att detta är olämpligt har bland annat påtalats av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det riskerar att både övervärdera och cementera olikheter och i nästa led föda diskriminering och till och med rasism. Den särbehandling som används vid Uppsala universitet innebär också att det offentliga härigenom överger principen om individuell rättvisa till förmån för principen om rättvisa för grupper. Grupprättvisa innebär att staten överger principerna om allas likabehandling och likhet inför lagen. Det är ett stort felsteg @ i riktning bort från den demokratiska rättsstatens grunder. Kvotering på etnisk grund innebär också diskriminering på etnisk grund. Tidigare har statsrådet Thomas Östros @ precis som DO @ uttalat sig starkt avvisande mot förslag om etnisk kvotering i antagningsprocesser.

Hur avser statsrådet att motverka det offentligas glidning bort från principen om allas likhet inför lagen till förmån för kvotering och diskriminering på etniska faktorer?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:257 besvarad av Leif Pagrotsky

den 17 november

Svar på fråga 2004/05:257 om etnisk kvotering och allas likhet inför lagen

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Henrik von Sydow har frågat Jens Orback hur han avser att motverka det offentligas glidning bort från principen om allas likhet inför lagen till förmån för kvotering och diskriminering på etniska faktorer, varvid han hänfört sig till antagningen till högskoleutbildning. Frågan har därför överlämnats till mig.

Inledningsvis vill jag nämna att begreppet kvotering inte förekommer i svensk lagstiftning. Däremot finns det vissa bestämmelser av främjandekaraktär som brukar betecknas positiv särbehandling. För att stimulera högskolorna att utveckla sina antagningsmetoder har det införts en särskild bestämmelse i högskoleförordningen (1993:100) om det så kallade alternativa urvalet. Enligt bestämmelsen får högskolorna bestämma urvalsgrunder som innefattar vissa förkunskaper eller andra sakliga omständigheter @ det vill säga som för utbildningen utgör sakliga omständigheter @ till högst tio procent av nybörjarplatserna. Begreppet sakliga omständigheter anknyter till regeringsformens bestämmelser om att den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet. I syfte att göra urvalsreglerna tydligare för högskolorna på detta område pågår för närvarande ett arbete inom Utbildningsdepartementet. Min ambition är att fortsätta driva den politik som regeringen tidigare haft i frågan.

Jag vill i sammanhanget också peka på att en parlamentarisk kommitté, Diskrimineringskommittén, håller på att göra en genomgripande översyn av lagarna mot diskriminering.

Jag utgår från att de som utövar offentlig verksamhet vidtar åtgärder som är förenliga med gällande lagstiftning och praxis.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.