Etiska regler vid försäljning

Skriftlig fråga 2005/06:755 av Roslund, Carl-Axel (m)

den 10 januari

Fråga 2005/06:755 av Carl-Axel Roslund (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)

Etiska regler vid försäljning

Ett allt vanligare ofog bland företag som sysslar med försäljning, framför allt via telefon, är att säljaren endast uppger förnamnet. ”Annicka”, ”Pernilla” etcetera är allt kunden får som igenkänningstecken, inte ens ett referensnummer. I normalfallet kan det tyckas oväsentligt, även om det är oerhört irriterande för min generation att telefonkontakter sker utan att hela namnet uppges @ men då tvister uppstår kommer också problemen. Företagen har en tendens att krypa bakom signaturen och hävda att kontakt måste ske via ”Annicka” eller ”Pernilla” som nu helt plötsligt är obekanta för försäljningsavdelningen. Alternativt ”har man så många som säljer från sin hemtelefon på frilansbasis att man omöjligt kan veta vem det är frågan om”. Ofta hävdas också att avtal som träffats inte gäller mellan företaget utan mellan kunden och försäljaren @ som alltså tenderar att vara omöjlig att få fatt i. Tendensen är densamma även vid erbjudanden via postförsändelser @ underskriften är ofta endast ett förnamn.

Problemet är inte bara en fråga om försäljningsetik utan ett sätt att kringgå gällande lagar och blir för kunderna oerhört besvärande.

Vid kontakter med myndigheter uppges alltid hela namnet, referensnummer och liknande - allt för att underlätta eventuell framtida kontakt. Kanske borde motsvarande krav ställas även på företag vid sina kundkontakter.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra efterlevnaden av god etik vid försäljningsaktiviteter i Sverige?