Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

etik och moral i skolan

Skriftlig fråga 2000/01:555 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-01-22
Anmäld
2001-01-31
Besvarad
2001-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 januari

Fråga 2000/01:555

 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om etik och moral i skolan

Skolministern säger sig vilja införa etik och moral som ett nytt och obligatoriskt ämne på gymnasiet år 2004. Frågetecknen efter skolministerns utspel är dock fler än svaren. Vad ska det innehålla? Ska det betygsättas? Idén låter lik den skolministern lanserade förra året. Då skulle det nya ämnet heta social kompetens och bli ett kärnämne på gymnasiet. Därmed skulle det vara obligatoriskt för alla och dessutom betygssättas. Men skolan har ingen som helst rätt att betygsätta mänsklig mognad.

Knappast något talar för att ett särskilt etikämne på gymnasiet skulle göra vare sig till eller från för miljön i skolan. Det som krävs är att vuxenvärlden och skolan skaffar sig ett konsekvent och tydligt förhållningssätt i alla relationer med barn och ungdomar. Det är föräldrars rätt och skyldighet att förmedla värderingar och tala med sina barn om det som är svårt i livet. Ett nytt ämne skulle snarare förvärra än lösa problemen när föräldraansvaret ytterligare trängs tillbaka av det offentliga.

Den som vill påverka miljön i skolan eller ungdomars etik bör i stället tillse att föräldrar kan spendera mer tid med sina barn och betona föräldrars ansvar för barnen.

Min fråga till skolministern är:

Vilka åtgärder ämnar skolministern vidta för att klargöra för riksdagen hur hon menar att det nya gymnasieämnet om etik och moral ska se ut?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:555 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 30 januari

Svar på fråga 2000/01:555 om etik och moral i skolan

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Sten Tolgfors har frågat hur jag menar att det nya gymnasieämnet om etik och moral ska se ut. Han ställer frågor om innehåll och betygssättning och anser att ett nytt kärnämne förvärrar skolans problem. Lösningen enligt honom är att kräva att vuxenvärlden och skolan skaffar sig ett konsekvent och tydligt förhållningssätt i alla relationer till barn och ungdomar.

Sten Tolgfors vet, lika väl som jag, att det inte finns några enkla patentlösningar på komplexa problem. Vi lever i en alltmer globaliserad värld. Varken skolan eller föräldrarna är ensamma om att påverka ungdomarnas attityder och värderingar. Också fritiden och massmedierna har en central plats och stor betydelse för ungdomarnas värderingar, kunskap om och förhållningssätt till omvärlden.

Föräldrar är viktiga för sina barn. Skolan ska inte och kan inte ersätta eller fostra föräldrarna. Jag tror att alla föräldrar vill sina barn gott. Men alla föräldrar förmår av olika orsaker inte att ge sina barn en god uppfostran och trygg uppväxt. Alltför många ungdomar far illa. Skolan fyller en viktig funktion och ska komplettera och erbjuda en god och stimulerande lärmiljö. Skolan är en social och kulturell mötesplats.

Som bekant har riksdag och regering gett skolan i uppdrag också att fostra. Värdegrunden utgör skolans moraliska och etiska bas. Den innehåller klara ställningstaganden i principiella etiska frågor. Jag menar att skolans uppgift är att ge ungdomarna kunskap för etiskt förhållningssätt och handlingsberedskap. Skolan ska alltså både undervisa i och gestalta etik och moral i sin verksamhet. Läroplanen (Lpf 94) framhåller att skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens.

Vi talar heller inte om små barn i gymnasieskolan, utan om unga människor, många myndiga, på väg in i vuxenlivet. Det är därför ytterst viktigt, men inte tillräckligt, med ett konsekvent förhållningssätt i skolan. Det är också ytterst viktigt, men inte tillräckligt, att förmedla kunskap om de grundläggande demokratiska värderingarna. Det är även av yttersta vikt att undervisningen bedrivs i demokratiska arbetsformer och utvecklar elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. I detta ingår ett etiskt perspektiv. Det förutsätter att ungdomarna själva är delaktiga, förstår och praktiserar bärande demokratiska principer.

Självfallet ska skolan påverka attityder och värderingar. Sten Tolgfors har ställt många frågor om mobbning och kränkande behandling. Han hålls genom mina svar kontinuerligt underrättad om vad som görs. Han vet således att jag vidtagit en mängd åtgärder för att skolan ska utvecklas till en trygg och stimulerande arbetsmiljö för alla. Men villkoren och förutsättningarna att nå de övergripande nationella målen måste förbättras och göras tydligare. Det går inte att kommendera fram ett hållbart demokratiskt förhållningssätt.

Utvecklingen i det moderna samhället ställer delvis nya krav på de allmänna kunskaper som alla ungdomar måste ha. Gymnasieskolan måste därför ge ökade ämneskunskaper i gemensamma ämnen och generella kunskaper gemensamma för alla utbildningar. Jag anser att en gemensam kunskapskärna för alla elever är oerhört viktig. IT är t.ex. i dag en del av ungdomarnas kultur och som sådan en viktig samhällsfråga. Att söka och utbyta information leder dock inte automatiskt till ny kunskap. Det krävs kunskaper för att kunna sortera, välja ut och kritiskt värdera tillgänglig information. Detta behöver samtliga elever på alla program kunna. I det globala samhället spelar medierna en betydelsefull roll för det offentliga samtalet och för demokratin. I det samtalet vill jag att alla ska vara delaktiga @ oberoende av kön och social och kulturell bakgrund.

Alla elever behöver också kunskap i historia för att förstå och värdera vad som händer i dag. De behöver överblick och sammanhang. 40 % av eleverna har inte historia som eget ämne. Bristande kunskaper om omvärlden och stora skillnader i elevgrupperna skapar problem liksom bristen på tid för reflexion och diskussion. Det vill jag ändra på. Lärare vill dessutom att eleverna ska få en förstärkt undervisning i frågor som berör värdegrunden. Elevernas förmåga att tänka kritiskt behöver stärkas. Många lärare pekar på vikten av samverkan mellan olika ämnen. Samverkan och samarbete är också till gagn för eleverna.

Jag menar att det finns flera skäl att överväga frågan om ett nytt gemensamt kärnämne. Arbetslivet ställer krav på social kompetens, delaktighet och eget ansvar. De etiska frågorna aktualiseras på nya sätt. Kultur och kulturarvets koppling till skolans värdegrund behöver belysas. Elevernas medborgerliga bildning behöver också stärkas.

För närvarande utreds gymnasieskolans framtida studievägar av en parlamentarisk kommitté @ Gymnasiekommittén 2000 (dir. 2000:35). En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft till uppgift att utreda förutsättningarna för en ändrad utformning av vissa kärnämneskurser i gymnasieskolan. Arbetsgruppens promemoria En utveckling av gymnasieskolan (U2001/292/G) överlämnas nu till Gymnasiekommittén 2000 för att behandlas inom ramen för kommitténs uppdrag. Jag rekommenderar Sten Tolgfors att läsa arbetsgruppens rapport och framföra sina synpunkter till sitt partis representant i denna parlamentariska kommitté.

Jag avvaktar nu utredningens redovisning och har inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av arbetsgruppens förslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.