Etableringen av pråmtrafiken

Skriftlig fråga 2017/18:974 av Boriana Åberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-07
Överlämnad
2018-03-07
Anmäld
2018-03-08
Svarsdatum
2018-03-14
Besvarad
2018-03-14
Sista svarsdatum
2018-03-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Pråmtrafiken, som transporterar varor på inre vattenvägar, håller på att etableras som ett alternativ till lastbilstrafiken i Sverige. Inom EU betraktas pråmtrafiken som ett separat landbaserat trafikslag, eftersom pråmfartygen färdas "instängda" i sina vatten där de går i dagliga slingor. I Sverige sorterar pråmtrafiken under Sjöfartsverket, vilket inte är optimalt, bland annat med tanke på att detta gör att pråmtrafiken automatiskt inkluderas i farledsavgifts- och lotsavgiftssystemet. Det behövs ett nytt regelverk där pråmtrafikens speciella förutsättningar beaktas.

Jag vill därför fråga statsrådet Tomas Eneroth följande:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att underlätta etableringen av pråmtrafiken?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:974 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)



N2018/01656/MRT

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:974 av Boriana Åberg (M)
Etableringen av pråmtrafiken

Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta etableringen av pråmtrafiken.

Inledningsvis vill jag säga att jag är övertygad om att det finns potential för sjöfarten att utvecklas. Den har kapacitet att avlasta de landbaserade trafikslagen och sett till godsvolymer är det ett klimatsmart sätt att transportera gods.

I december 2014 genomförde Sverige det grundläggande EU-regelverket för inlandssjöfart. I samband därmed pekade Transportstyrelsen ut vissa svenska vattenområden som inre vattenvägar.

I december 2016 återrapporterade Sjöfartsverket det regeringsuppdrag som handlade om att analysera utvecklingspotentialen för inlandssjöfart och kustsjöfart och förslag inom olika områden lämnades. Vad gäller förslaget om en s.k. Eko-bonus föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) att ett sådant system skulle införas. Grundtanken är att stödja intermodala transportlösningar och ge statligt stöd för de merkostnader som kan vara förenade med att välja sjötransporter som en del av en transportkedja. Beredning pågår för närvarande av en stödförordning. Dessutom har Transportstyrelsen fått i uppdrag att i slutet av 2018 redogöra för vilka ytterligare vattenområden som skulle kunna klassas som s.k. inre vattenvägar (varpå alltså inlandssjöfart kan bedrivas). Beredningen av Sjöfartsverkets uppdragsrapport fortsätter inom Regeringskansliet.

I januari i år var jag värd för det första mötet som genomförts där regeringen bjudit in representanter för Sveriges samtliga allmänna hamnar samt utvalda industrihamnar och deras ägare. Syftet med mötet var främst att ha en diskussion om hamnarnas roll i framtidens godstransportsystem och om vad som behövs för att få fler transportörer att välja sjöfarten.

Inom Regeringskansliet pågår också beredningen av den kommande godsstrategin där syftet är att skapa förutsättningar för effektiva, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter. I arbetet med strategin finns också en uttalad ambition att den ska främja en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg.

Sammantaget kan jag konstatera att regeringen redan vidtagit flera åtgärder för att underlätta etablering av trafik med bland annat pråmar på de svenska inre vattenvägarna och vi avser fortsätta det arbetet.

Stockholm den 13 mars 2018

Tomas Eneroth

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.