Etablering av svensk ambassad i Dominikanska republiken

Skriftlig fråga 2025/26:736 av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Sverige och Dominikanska republiken har upprätthållit diplomatiska förbindelser sedan den 16 juli 1942. Sedan 1969 finns ett svenskt honorärkonsulat i Santo Domingo. Genom historien av de bilaterala relationerna har den dominikanska regeringen återkommande uttryckt intresse för att ha svensk diplomatisk representation på ambassadnivå, med beaktande av bland annat närvaron av landets ambassad i Stockholm sedan 1983.

En etablering av en svensk ambassad i Dominikanska republiken skulle markera en milstolpe i relationerna mellan våra två länder.

Det finns många argument för att etablera en svensk ambassad i Dominikanska republiken, såväl politiska, rättsliga, sociala och ekonomiska som konsulära.

Dominikanska republiken är erkänd för sin politiska och sociala stabilitet och uppvisar mer än 60 år av demokratisk kontinuitet, kännetecknad av stabila maktskiften och institutionell motståndskraft. Landet upprätthåller ett pluralistiskt politiskt system med bred representation och utan förekomst av extremistiska ideologier. Dess rättsliga ramverk vilar på rättsstatens principer och erbjuder förutsebarhet samt rättslig säkerhet för internationella partner. Landet gynnas av en stabil social miljö, grundad på ett varaktigt åtagande att skydda och främja mänskliga rättigheter. Landet erbjuder goda förutsättningar för internationellt samarbete, konstruktiv dialog och långsiktiga institutionella partnerskap och har positionerat sig som en referenspunkt för säkerhet i Karibien och Centralamerika. Landet har även visat internationellt och regionalt ledarskap i hanteringen av gränsöverskridande utmaningar.

Dessa egenskaper ligger nära Sveriges utrikespolitiska prioriteringar, inklusive demokrati, transparens, jämställdhet och hållbar utveckling.

Dominikanska republiken är strategiskt placerad som ett diplomatiskt nav i Karibien, vilket möjliggör effektiv regional närvaro och representation. Santo Domingo hyser 41 residenta ambassader, inklusive representation från samtliga fem permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd. Totalt har 32 internationella organisationer fysisk närvaro i landet, vilket speglar dess betydelse som plattform för multilateralt engagemang. Därtill är 75 icke-residenta ambassader samtidigt ackrediterade till Dominikanska republiken.

Dominikanska republiken upprätthåller ett omfattande diplomatiskt nätverk med 53 bilaterala ambassader, inklusive en i Stockholm, samt 11 beskickningar till multilaterala organisationer.

Landet erbjuder nödvändig infrastruktur för att arrangera högnivåmöten med moderna faciliteter och högutbildad personal. Landet är regelbundet värd för internationella toppmöten och konferenser.

Dominikanska republiken har varit den snabbast växande ekonomin i regionen under de senaste två decennierna, med en genomsnittlig årlig tillväxt på omkring 5 procent. Landet driver en marknadsorienterad ekonomi med stark betoning på internationell handel och investeringar och är den främsta destinationen för utländska direktinvesteringar i Centralamerika och Karibien och attraherade förra året över 5 miljarder USD.

Det är också det näst mest besökta turistmålet i Latinamerika och Karibien, med mer än 11 miljoner besökare förra året.

Dominikanska republiken fungerar som en bro mellan olika subregioner och har starka band till både Latinamerika och Nordamerika. Landet gynnas av ett omfattande nätverk av handelsavtal, inklusive ett ekonomiskt partnerskapsavtal med EU samt frihandelsavtal med USA, Centralamerika och Storbritannien, utöver ett partiellt avtal med Panama.

Svensk kommersiell närvaro är redan etablerad och växande. Fem svenska företag har investeringsverksamhet i landet (Swedish Match, Arjo, Ikea, Essity AB och Tetra Pak), medan åtta företag har betydande kommersiell närvaro (ABB, Epiroc, Volvo, SKF, H&M, Scania, Ericsson och Ikea). Ikea i Dominikanska republiken blev den första butiken som öppnades i Latinamerika.

Etableringen av en resident ambassad skulle avsevärt stärka Sveriges kapacitet att tillhandahålla konsulära tjänster och stöd till svenska medborgare. Det skulle även underlätta växande mellanfolkliga utbyten, inklusive turism, affärsresor och ekonomiskt samarbete. Förra året reste mer än 5 200 svenska medborgare till Dominikanska republiken. Cirka 250 svenska medborgare är bosatta i Dominikanska republiken, medan omkring 1 200 dominikanska medborgare bor i Sverige. År 2024 lämnades 51 229 Schengenvisumansökningar in i Dominikanska republiken, vilket speglar betydande rörlighet och samverkan med Europeiska unionen. En stärkt närvaro på plats skulle förbättra servicenivån, stödja bilaterala utbyten och bidra till fortsatt utveckling av ekonomiska och samhälleliga band.

Dominikanska republiken bör betraktas som viktig strategisk regional partner, särskilt inom hälsa och logistik. Landet ser internationellt ansvarstagande som nödvändigt för långsiktig stabilitet, vilket inte minst visat sig i de hjälpinsatser man bidragit till under jordbävningen 2010 och orkanerna 2024–2025 på Haiti då man fungerat som primärt logistiskt nav för internationellt bistånd, med öppna flygplatser och hamnar samt snabb tillgång till gränsövergångar.

Sedan 1964 har Sverige en ambassad på Kuba som även representerar Sverige i Dominikanska republiken. Med tanke på den politiska situation som råder på Kuba och att landet endast har ett fåtal svenska företag närvarande och har få svenska turister vore det en bättre idé att flytta ambassaden till Dominikanska republiken, där den skulle göra mer nytta. Den skulle då också kunna täcka Kuba – i stället för tvärtom.

För att bibehålla representation på Kuba och därigenom kunna fortsätta ha ögon och öron på förtrycket av det kubanska folket skulle till exempel en chargé d’affaires kunna posteras på Kuba.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

Skulle ministern kunna tänka sig att etablera en svensk ambassad i Dominikanska republiken?