etablering av halvledarindustri
Skriftlig fråga 1997/98:113 av Hellberg, Owe (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-11-06
- Anmäld
- 1997-11-10
- Besvarad
- 1997-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Mikroelektronikindustrin är den snabbast växande tillverkningsindustrin med en tillväxttakt på ca 15 % per år. USA och Japan dominerar med 75 % av tillverkningen, men även Tyskland, Holland och Frankrike har egna stora halvledarföretag. I Sverige finns 0,1 % av tillverkningen i små nischföretag. Sverige har nu chansen att få en halvledarindustri av betydelse förlagd i Sandviken, sedan Sandvikens kommun på ett mycket förtjänstfullt sätt etablerat en kontakt med det amerikanska företaget Atmel. Efter stora ansträngningar så är frågan förankrad på regeringsnivå och förhandlingar pågår.
En halvledarfabrik med volymproduktion, kostar 6-7 miljarder kronor att bygga och ger jobb till ca 1 000 personer. Vid Atmels etablering i Frankrike, så gick den franska staten in med ett betydande ekonomiskt stöd för att få fabriken till landet. Vad Sverige erbjuder i förhandlingarna är inte känt, men troligtvis handlar det mindre om pengar och mer om utbildningsinsatser m.m. I Norge sprack förhandlingarna med Atmel på grund av att regeringen av principiella skäl inte ville anslå extra ordinära medel för en etablering av en halvledarfabrik, trots att stödmöjligheterna fanns i Norges EES-avtal med EU. Regeringen har inte tagit del av det norska exemplet, vilket är anmärkningsvärt. En halvledarfabrik för datachipstillverkning i Sverige ger oss en ny teknikbransch, minst 1 000 nya jobb och en mängd kringeffekter.
Min fråga till ministern blir då följande:
Är ministern beredd att se till att det ekonomiska stödet blir tillräckligt för att kunna etablera en halvledarindustri i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:113 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
Owe Hellberg har frågat mig om jag är beredd att se till att det ekonomiska stödet blir tillräckligt för att kunna etablera en halvledarindustri i Sverige.
Till att börja med vill jag hänvisa till det svar som jag gav Owe Hellberg i oktober förra året på i stort sett samma fråga.
Jag pekade då på att regeringen skulle ta ställning till det underlag som presenterats av SWESEM-projektet, dvs. ett samarbete mellan Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Sandvikens kommun. Den förstudien gav ett intressant underlag som motiverade ytterligare ansträngningar från regeringens sida att tillsammans med Sandvikens kommun etablera en närmare kontakt med de företag som visat störst intresse för en etablering i Sverige, nämligen ATMEL som Owe Hellberg nämner i sin fråga.
Upprepade kontakter har tagits med företaget för att närmare diskutera förutsättningarna för företagets etablering i Sandvikenområdet. Diskussioner pågår fortfarande i positiv anda. Regeringen har uppdragit åt verkställande direktören för Svensk kärnbränslehantering AB, Peter Nygårds, att för regeringens räkning föra de diskussionerna.
Nyligen, närmare bestämt den 14 oktober, fick vi veta att företaget ATMEL avsåg att bygga en fabrik i Malaysia. En fabriksbyggnad inom halvledarområdet är ett mycket stort projekt. Kostnaden för en fabrik ligger runt 1 miljard dollar, dvs. i stort sett lika mycket som en modern pappersfabrik. Det är självklart att en investering i den storleksordningen utgör en påfrestning finansiellt för ett företag även om subventionerna i Malaysia kan vara omfattande.
Vi har därför anledning att mycket noggrant studera företagets förutsättningar att vid sidan av en investering i Malaysia även göra en sådan i Sverige.
Självklart skulle det vara av stort värde med en investering av den här storleksordningen i Sverige. Det skulle vara av värde både för sysselsättningen, för forskningen och utbildningen vid våra universitet och högskolor och för den industriella utvecklingen i bred mening. I regeringens analysarbete inför samtalen med ATMEL har naturligtvis bedömningar av både arbetsmarknadspolitiska, utbildningspolitiska och näringspolitiska utgångspunkter gjorts.
Regeringen ser positivt på att inom ramen för dessa politikområden möjliggöra en investering av det aktuella slaget men som jag nämnde i mitt tidigare svar till Owe Hellberg är det min uppfattning att vi inte skall ha ett omfattande statligt stöd för att den vägen dra till oss utländska investeringar. Jag vill också peka på att det dessutom endast är i nationella regionalpolitiska stödområden som mer direkta företagsstöd kan lämnas.
Sverige är attraktivt för utländska investerare. Det är framför allt med kunnande och kompetens och med en högproduktiv och språkkunnig arbetskraft som vi skall skapa förutsättningar och intresse för utländska investeringar i Sverige. Sverige har i dag ett gott företagsklimat, en av de gynnsammaste företagsbeskattningarna i EU. Detta tillsammans med en väl utvecklad infrastruktur skapar sammantaget ett gott investeringsklimat i Sverige. Självfallet skall vi dock, ställda inför en mycket intressant möjlighet, se positivt att inom ramen för de olika politikområdena vidtaga sådana åtgärder som harmonierar både med regeringens och ATMEL:s intressen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.