ersättningsreglerna för förtroendevalda

Skriftlig fråga 1998/99:154 av Pehrson, Johan (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-12-04
Anmäld
1998-12-07
Besvarad
1998-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:154 av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Britta Lejon om ersättningsreglerna för förtroendevalda

den 4 december

Av en färsk studie från Demokratiinstitutet i Sundsvall framgår det lite förenklat att medborgarna anser det viktigt med politik men att de inte gärna själva vill delta i utformandet av densamma. Detta faktum har för oss politiskt aktiva varit uppenbart under en längre tid. Det är därför viktigt att bl.a. se över villkoren för fritidspolitiker för att öka möjligheterna till engagemang. Av kommunallagen framgår det att förtroendevalda har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst men att de exakta reglerna för detta skall utformas av respektive fullmäktige. Enligt uppgifter från en kommun i Örebro län kan bara den som kan visa ett verkligt löneavdrag från arbetsgivaren få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Detta får orimliga effekter för konsulter, egenföretagare och folk med beting i stället för arbetstid. Medborgare som inte kan jobba mindre utan måste byta tid mot tid, arbete dagtid mot arbete kvällstid, har svårt att välja att engagera sig politiskt på dagtid eftersom de förlorar ekonomiskt på det. Uppsättningen förtroendevalda i Sveriges kommuner riskerar att med nu beskrivna regler även i framtiden utgöra en dålig spegelbild av samhället.

Avser regeringen att vidta några åtgärder för att se över ersättningsreglerna för förtroendevalda i syfte att möjliggöra för fler att delta utan att förlora ekonomiskt?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:154 besvarad av Statsrådet Britta Lejon

Svar på fråga 1998/99:154 om ersättningsreglerna för förtroendevalda
    Statsrådet Britta Lejon

den 9 december

Johan Pehrson har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder för att se över ersättningsreglerna för förtroendevalda i syfte att möjliggöra för konsulter, egenföretagare och folk med beting utan reglerad arbetstid att delta utan att förlora ekonomiskt.

För mig finns det ett grundläggande demokratiskt värde i att ingen medborgare skall behöva avstå från ett förtroendeuppdrag av ekonomiska skäl. Det var svårigheterna att rekrytera och behålla personer på kommunala förtroendeuppdrag som ledde fram till att det i 1991 års kommunallag infördes bestämmelser om att förtroendevalda har rätt till ersättning för den arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de förlorar, när de fullgör sina uppdrag. Det är riktigt att det kan vara svårt att beräkna förlorad arbetsinkomst för egna företagare och andra fria yrkesutövare. För dessa grupper används därför ofta olika schablonmetoder, t.ex. sjukpenninggrundande inkomst eller taxerad inkomst. Ytterst är det kommunfullmäktige som fastställer ersättningsgrunder.

Jag vill hävda att t.ex. egenföretagares låga deltagande kan ses som ett av flera tecken på en för vår demokrati oroande utveckling. Det är numera tydligt att människors deltagande i de allmänna valen, de politiska partierna och föreningslivet samt kontakter med beslutsfattare minskar eller stagnerar. Det är oroande att det finns grupper som i stor utsträckning står utanför genom att de har svårt att ta sig in i och göra sig hörda i det organiserade samhällslivet.

Jag är övertygad om att människors gemensamma engagemang och deltagande i sig är avgörande för att underhålla och utveckla en vital och öppen demokrati. För mig ligger det i demokratins mest grundläggande värde att alla människor oavsett kön, ålder, etnicitet eller fysiska förutsättningar ges en möjlighet att delta i samhällslivet som förtroendevalda, föreningsaktiva etc.

Jag menar att vi måste göra en bred analys av den situation vi har framför oss. Det är sannolikt inte en enstaka åtgärd utan ett brett spektrum av åtgärder som kan underlätta och främja människors deltagande. Jag har därför låtit initiera en beredning inom Regeringskansliet som avser att belysa hur den lokala demokratins arbetsformer bättre kan tillvarata människors engagemang och vilja till att delta. Vad som påverkar människors möjligheter att utföra kommunala förtroendeuppdrag är en av ett stort antal frågor som skall uppmärksammas i detta arbete. Jag avser att i olika sammanhang återkomma med resultatet av regeringens arbete med demokratifrågorna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.