ersättningar mellan kommuner vid yrkesinriktad vuxenutbildning
Skriftlig fråga 2003/04:441 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-11
- Inlämnad
- 2003-12-11
- Besvarad
- 2003-12-17
- Svar anmält
- 2003-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:441
av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Lena Hallengren om ersättningar mellan kommuner vid yrkesinriktad vuxenutbildningQvarnarp i Eksjö kommun sysslar sedan 1998 med yrkesinriktad, gymnasial vuxenutbildning. Utbildningarna är unika i landet; de är specialiserade på reparation och vård av äldre byggnader och byggnadsvård med inriktning mot inredning. Byggbranschen, både regionalt och nationellt, är positiv till Qvarnarps utbildningar och efterfrågan bland tilltänkta studenter är relativt stor. Ändå har, paradoxalt nog, Qvarnarp svårt att rekrytera studenter.
En viktig orsak är att kommunerna till synes allt oftare säger nej till att finansiera studieplatser utanför den egna kommunen; i stället föredrar de att koncentrera resurserna till vuxenutbildningar i egen regi. Det innebär att den enskildes möjligheter att själv välja den utbildning som passar honom eller henne inskränks. Situationen är oacceptabel; ytterst har den sin grund i ett systemfel. Det finns inga egentliga incitament, inga "morötter", för kommunerna att betala utbildningar i en annan kommun åtminstone i det korta perspektivet @ snarare tvärtom. Resultatet blir att den enskilde studenten kommer i kläm.
Med anledning av vad som ovan har anförts vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta i syfte att öka valfriheten för studenter inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:441 besvarad av Lena Hallengren
den 17 december
Svar på fråga 2003/04:441 om ersättningar mellan kommuner vid yrkesinriktad vuxenutbildning
Statsrådet Lena Hallengren
Tobias Krantz har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka valfriheten för studenter inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen.
Frågan handlar till stor del om en kommuns skyldighet att betala kostnader för utbildning av vuxna i en annan kommun.
Den kommunala vuxenutbildningen är ett kommunalt ansvar. Kommunerna har möjlighet att inrätta lokala yrkesinriktade kurser i form av påbyggnadsutbildning. De ska tillgodose behov som finns bland invånarna i kommunen och kommunen bekostar utbildningsplatsen. För att upprätthålla ett utbildningsutbud som svarar mot olika gemensamma, lokala eller regionala behov kan det vara naturligt att arbeta med samverkansavtal mellan till exempel kommunerna i en region. Kommunerna kan sinsemellan komma överens om hur kostnaderna för utbildningsplatser ska regleras.
Vissa påbyggnadsutbildningar är riksrekryterande med lagfäst rätt till interkommunal ersättning. En kommun kan därigenom tvingas betala för utbildningskostnader i andra kommuner utan att ha någon möjlighet att påverka besluten. En sådan skyldighet kan betyda en väsentligt minskad vuxenutbildningsbudget med mindre möjligheter att erbjuda vuxenutbildning för sina kommuninvånare som följd. Det är inte rimligt att ha en sådan ordning. Systemet har nu medfört så stora ekonomiska påfrestningar för många kommuner att det bör avvecklas. Regeringen kommer därför under våren 2004 att till riksdagen överlämna en proposition med innebörden att staten från år 2005 övertar ansvaret för och finansieringen av vissa påbyggnadsutbildningar från kommunerna. De utbildningar som inte blir aktuella för statlig finansiering kommer kommunerna själva att bedriva, liksom tidigare. De generella statsbidrag som kommunerna får ska bland annat användas till att tillgodose de behov som finns av exempelvis påbyggnadsutbildningar.
Förändringen är också ett led i utvecklingen av de eftergymnasiala yrkesutbildningarna utanför högskolan och ett steg mot ett mer överblickbart system. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun blir tydligare. För den enskilde underlättas planeringen och valen mellan utbildningsformer.
Jag vill avslutningsvis påpeka att utbudet av möjligheter och alternativ när det gäller yrkesinriktad utbildning som vänder sig till vuxna är omfattande. Utöver påbyggnadsutbildningarna som anordnas av kommunerna finns utbildningar inom högskolan, kvalificerad yrkesutbildning, kompletterande utbildningar samt kortare och längre kurser inom folkhögskolan. Därtill kommer det övriga utbud av yrkesinriktade kurser som privata utbildningsanordnare tillhandahåller. Möjligheten för den enskilde att välja bland utbildningsformer, nivåer och innehåll är alltså redan mycket stor. Det är samtidigt viktigt att yrkesutbildningen efter gymnasieskolan utvecklas så att den väl svarar mot arbetslivets och individens behov. Jag har därför initierat ett arbete kring dessa frågor inom departementet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.