ersättning
Skriftlig fråga 2001/02:999 av Eneroth, Tomas (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-05
- Anmäld
- 2002-04-09
- Besvarad
- 2002-04-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 april
Fråga 2001/02:999
av Tomas Eneroth (s) till statsrådet Ingela Thalén om ersättningEtt viktigt inslag i våra socialförsäkringssystem är arbetslinjen @ dvs principen att försäkringarna ska stimulera till aktivt yrkesarbete och möjlighet att försörja sig själv. Mot den bakgrunden görs många och viktiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Dessutom gör regeringen nu stora insatser för att stärka det förebyggande arbetet genom förslag mot ohälsan i arbetslivet. Det är dock fortfarande vanligt att många får acceptera ett halvt sjukbidrag efter lång tid i ett hårt och slitsamt arbete. Om man då väljer att söka sig bort från arbetet och finner ett arbete med högre ersättning påverkar detta dessvärre inte ersättningen vid helt sjukbidrag alls. Som grund för ersättningen räknas den lön man hade i det gamla arbetet @ oavsett vilken ersättning man haft i det nya arbetet. Därmed bryts en grundläggande princip i våra försäkringar @ att arbete ska löna sig och påverka den ersättning man får vid sjukdom. Ett aktuellt fall som jag nyligen kommit i kontakt med kan tjäna som exempel: En 64-årig kvinna har sedan 15 år tillbaka haft en halvtids sjukpension, efter att ha arbetat som undersköterska inom omsorgen. Nu väntar helt sjukbidrag (sjukpension) och då kommer frågan om hennes ersättning upp. Hennes gamla halvtidspension grundar sig på den förra inkomsten som undersköterska. Men i det arbete hon haft de senaste 15 åren har hon haft en väsentligt bättre inkomst. Vid fastställande av ersättning för helt sjukbidrag spelar inkomsten de senaste 15 åren tydligen inte någon roll alls. Mot bakgrund av ovanstående blir min fråga:
Avser statsrådet ta några initiativ för att förändra nuvarande beräkningssätt och stärka arbetslinjen i försäkringen?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:999 besvarad av statsrådet Ingela Thalén
Svar på fråga 2001/02:999 om ersättning
Statsrådet Ingela Thalén
Tomas Eneroth har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att ändra nuvarande sätt att beräkna förtidspensioner och sjukbidrag, och stärka arbetslinjen i försäkringen. Sammanfattningsvis handlar frågan om hur dessa förmåner beräknas när en person som uppburit partiell förtidspension eller sjukbidrag @ t.ex. halv sådan förmån @ efter en tid med visst förvärvsarbete beviljas hel förmån. Eneroth konstaterar att den inkomst som personen haft parallellt med den halva förtidspensionen eller sjukbidraget inte påverkar beräkningen av den hela förmånen och anser att detta inte stärker arbetslinjen samt belyser detta med ett exempel.
Det är riktigt att regelverket är utformat som Eneroth beskriver. Motivet för att inte räkna om förmånen, på det sätt Eneroth anser rimligt, är att inkomstförhållandena före pensionsfallet ska spegla den förväntade inkomstutvecklingen fram till ålderspensionen om inte pensionsfallet hade inträffat samt att detta förhållande inte kan ändras av mer eller mindre tillfälligt ökade arbetsinsatser.
Däremot gäller att om en person med partiell sådan förmån återfår hela arbetsförmågan och således lämnar sin förtidspension eller sitt sjukbidrag under en tid för att sedan åter bli beviljad förtidspension, blir det aktuellt att göra en ny beräkning av förmånens storlek.
Avslutningsvis vill jag erinra om att nya regler införs fr.o.m. 2003 för beräkning av ersättning vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan i och med att förtidspensionssystemet reformeras och det reformerade ålderspensionssystemet träder i kraft fullt ut. De nya reglerna ändrar dock inte principen att inkomster förvärvade samtidigt med partiellt utgiven försäkringsförmån inte kan beaktas när hel förmån beviljas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.