ersättning till näringsidkare efter kravallerna i Göteborg

Skriftlig fråga 2000/01:1511 av Jacobsson, Magnus (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-07-16
Besvarad
2001-07-19
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 juli

Fråga 2000/01:1511

av Magnus Jacobsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om ersättning till näringsidkare efter kravallerna i Göteborg

Under EU-toppmötet i Göteborg gick hundratals vänstersympatisörer bärsärkagång i Göteborg med resultatet att enskilda näringsidkare fick sina affärer sönderslagna för ett värde motsvarande 30@50 miljoner kronor.

Polisen lyckades med att säkra toppmötet men man misslyckades totalt med att skydda enskilda personer och näringsidkare i Göteborg. Att detta inte beror på de enskilda poliserna torde var uppenbart för alla.

Faktum kvarstår dock att Göteborg är en våldtagen stad och många näringsidkare kommer att få betala kostnaden för rättsstatens misslyckande då ett flertal försäkringsbolag inte ämnar betala ut någon ersättning.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Thomas Bodström:

Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att Göteborgshandlarna ska få ersättning för de skador som uppstod vid kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1511 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 19 juli

Svar på frågorna 2000/01:1431 om EU-mötet i Göteborg, 1435 om ersättning till företagare, 1448 om vandaliseringen i Göteborg och 1511 om ersättning till näringsidkare efter kravallerna i Göteborg

Justitieminister Thomas Bodström

Med anledning av händelserna i samband med Göteborgstoppmötet har Annelie Enochson, Anita Sidén och Magnus Jacobsson frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att de som har drabbats av skadegörelse ska hållas ekonomiskt skadeslösa. Inger René har ställt samma fråga till statsministern.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på den sistnämnda frågan. Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.

Både under och efter oroligheterna i Göteborg har jag vid flera tillfällen haft anledning att utförligt kommentera våldsverkarnas beteende. Jag har då framhållit att det som inträffat är fullkomligt oacceptabelt. Det finns anledning att även i detta sammanhang upprepa det. Till detta ska naturligtvis läggas att jag djupt beklagar den förstörelse som drabbat Göteborgs stad @ som arbetat hårt med sitt värdskap @ samt enskilda personer och företag.

Inledningsvis vill jag betona det självklara förhållandet att det är de som har vållat skadorna som ska ersätta dem. I den mån förövarna av skadegörelsen i Göteborg kan identifieras, lagföras och överbevisas om sin medverkan i förstörelsen är det alltså dessa som ska ersätta skadorna.

De som fått egendom förstörd är som regel försäkrade mot skadegörelse. Liksom vid andra skadehändelser får det alltså nu i vanlig ordning prövas om försäkringarna täcker de aktuella skadorna. Hur denna prövning utfaller är bl.a. beroende av villkoren i de berörda försäkringsavtalen och således en sak mellan försäkringsbolagen och de försäkrade.

Det är därför ännu för tidigt att ta ställning till de frågor som ställts av Annelie Enochson, Anita Sidén, Inger René och Magnus Jacobsson. Allmänt kan emellertid sägas att det i den uppkomna situationen inte finns någon generell rätt till ersättning av staten. Däremot kan ersättning betalas enligt skadeståndslagen ifall skador har vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning, varvid skadeståndsanspråk normalt handläggs av Justitiekanslern.

I vissa exceptionella situationer kan regeringen besluta om ersättning till enskilda som drabbats av skador, trots att det inte finns någon ersättningsskyldighet. Med hänsyn till pågående rättsprocesser och handläggning i försäkringsbolagen har regeringen inte haft anledning att ta upp den frågan.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.