Ersättning till Kriminialvården för merkostnader
Skriftlig fråga 2018/19:712 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-06-03
- Överlämnad
- 2019-06-05
- Anmäld
- 2019-06-10
- Svarsdatum
- 2019-06-12
- Besvarad
- 2019-06-12
- Sista svarsdatum
- 2019-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Kriminalvården har i uppdrag att sköta transporterna när en person ska utvisas från Sverige. Ibland stoppar aktivister dessa transporter, vilket kan innebära merkostnader för Kriminalvården.
Ett känt fall är när en ung kvinna stoppade en transport till Afghanistan genom att vägra sätta sig i flygplanet och transporten fick avbrytas. Enligt medier innebar detta en merkostnad för Kriminalvården med 240 000 kronor eftersom transporten fick genomföras senare.
Enligt uppgifter från Kriminalvården kommer den inte att begära ersättning av kvinnan för merkostnaderna. Alltså är det skattebetalarna som ska bekosta merkostnaderna på en kvarts miljon som aktivisten förorsakat.
Enligt uppgifter från Kriminalvården händer det då och då att de får merkostnader då aktivister stoppar planerade transporter. Kriminalvården har dock aldrig begärt tillbaka merkostnaderna.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Anser ministern att det är rätt att skattebetalarna ska betala dessa merkostnader och om inte, hur tänker ministern agera?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:712 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/02121/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:712 av Ellen Juntti (M)
Ersättning till Kriminalvården för merkostnader
Ellen Juntti har frågat mig om jag anser att det är rätt att skattebetalarna ska betala merkostnader som uppstår vid utvisningstransporter som stoppas av aktivister och om inte, hur jag avser agera.
Regeringen styr myndigheterna bl.a. genom lagstiftning och genom att myndigheterna tilldelas resurser för sin verksamhet. En myndighet har att självständigt, och utan regeringens eller riksdagens ingripande, utifrån en helhetsbedömning besluta hur man ska agera i frågor som rör myndighetens verksamhet och därmed sammanhängande frågor.
Det aktuella fall som Ellen Juntti refererar till i sin fråga är under domstolsprövning och jag avser inte att uttala mig rörande detta.
Stockholm den 12 juni 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.