Till innehåll på sidan

Ersättning för förstörda byggnader och infrastruktur i Palestina

Skriftlig fråga 2015/16:1030 av Hans Linde (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-03-23
Överlämnad
2016-03-24
Sista svarsdatum
2016-03-30
Anmäld
2016-04-05
Svarsdatum
2016-04-05
Besvarad
2016-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Vi har de senaste månaderna sett hur Israel intensifierat rivningar och förstörelse av palestinska bostäder och infrastruktur på den ockuperade Västbanken. Bara sedan årsskiftet har 386 palestinska byggnader förstörts med konsekvensen att 534 palestinier har blivit hemlösa, enligt FN-organet Ocha. Hälften av de palestinier som förlorat sina hem är barn.

Redan nu har Israel under 2016 rivit fler bostäder än under hela förra året. Rivningarna har av EU konstaterats vara del av medvetna försök att tvinga iväg palestinsk civilbefolkning från Jordandalen. Tvångsförflyttningar är enligt humanitär lag brott mot krigets lagar. Både Röda Korset och Human Rights Watch har slagit fast att husrivningarna strider mot humanitär rätt.

Rapporter från flera organisationer pekar på att Israel verkar inrikta sig på att förstöra utlandsfinansierade humanitära insatser. Hela 91 procent av de byggnader och den infrastruktur som förstörts under 2016 var finansierade med humanitärt bistånd, huvudsakligen från EU och dess medlemsländer. Det handlar bland annat om skolor, vattenanläggningar och sjukkliniker som omvärlden finansierat.

EU beslutade i december 2014 att man skulle kräva ersättning av Israel när det gäller förstört humanitärt bistånd. EU-parlamentet har vid två tillfällen begärt att kostnaderna för det förstörda biståndet redovisas.

Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att EU ska leva upp till tidigare beslut och kräva ersättning av Israel för förstörda byggnader och infrastruktur som finansierats med bistånd från EU?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1030 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1030 av Hans Linde (V) Ersättning för förstörda byggnader och infrastruktur i Palestina.

Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att EU ska leva upp till tidigare beslut och kräva ersättning av Israel för förstörda byggnader och infrastruktur som finansierats med bistånd från EU.

Jag delar Hans Lindes oro över situationen i Palestina som kontinuerligt försämras. Kabinettssekreterare Annika Söder besökte nyligen Palestina och var allvarligt bekymrad över situationen på marken, inte minst hur förutsättningarna för att en tvåstatslösning ska kunna bli verklighet urholkas. Som Hans Linde skriver har i synnerhet antalet demoleringar av palestinska hem och palestinsk infrastruktur ökat markant under de inledande månaderna 2016. Enligt färsk statistik från FN och EU uppgick antalet demoleringar på Västbanken enbart under februari månad till 237, varav 222 i Område C, som utgör 60 procent av Västbanken och för vilket Israel enligt Osloavtalet har säkerhets- och administrativt ansvar. Siffrorna visar också på en negativ trend när det gäller Israels förhållningssätt till biståndsfinansierade strukturer - varav många är finansierade av EU - och till vilka Sverige bidrar. Mellan september 2015 och mars 2016 var 21,5% av alla demolerade strukturer i Område C EU-finansierade, vilket innebar en ökning med 7,5 % jämfört med de sex föregående månaderna.

EU för kontinuerligt en dialog med Israel på olika nivåer om vikten av att palestinier ska kunna bo kvar på sin mark och om att EU ska kunna upprätthålla sina humanitära insatser på Västbanken, inklusive östra Jerusalem. Omvärldens -inklusive EU:s - stöd till Palestina ligger även i Israels intresse. EU tar i dialogen också upp vikten av att återkomma till förhandlingar om en tvåstatslösning, inklusive ett slut på ockupationen.

Sverige är drivande inom EU på olika nivåer för att säkra och stärka EU:s humanitära stöd till Palestina. Senast vid EU:s utrikesministrars möte i februari tog jag upp den oroväckande trenden som noterats när det gäller demoleringar, inklusive av biståndsfinansierade byggnader. Det är i sammanhanget viktigt att EU tydligt kommunicerar sin politik kring detta. EU:s ställningstagande kring Område C i allmänhet och om demoleringarna i synnerhet är sedan länge fastslagna bland annat i EU:s rådsslutsatser. Senast i januari uttalade sig EU:s utrikesministrar på följande sätt:

”EU erinrar om att bosättningar är olagliga enligt internationell rätt, utgör ett hinder för fred och riskerar att göra en tvåstatslösning omöjlig och upprepar sitt starka motstånd mot Israels bosättningspolitik och de åtgärder som vidtas inom ramen för denna, såsom uppförandet av en separationsbarriär bakom 1967 års linje, rivningar och konfiskeringar – bland annat av EU-finansierade projekt – vräkningar, tvångsförflyttningar av bland annat beduiner, olagliga utposter samt restriktioner vad gäller förflyttning och tillträde…”

Vidare har Sverige agerat till stöd för de EU-uttalanden som protesterar mot demoleringar och landkonfiskeringar på Västbanken inklusive östra Jerusalem, senast den 5 december 2015 samt den 24 februari 2016. Sverige kommer också fortsättningsvis engagera sig aktivt i diskussionen inom EU om ersättningar för förstörda byggnader och infrastruktur som EU finansierat.

Socioekonomisk utveckling på Västbanken, inklusive östra Jerusalem är av största vikt för att möjliggöra skapandet av ett sammanhållet, demokratiskt och livskraftigt Palestina. Att undanhålla palestiniers möjlighet till att bygga legala strukturer samt att fortsätta att demolera palestinska hem, byggnader och annan infrastruktur, stärker inte förutsättningarna för en tvåstatslösning.

Stockholm den 5 april 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.